Skånska förutsättningar

 Västra Skåne har nära till Atlanten med hög nederbörd och oftast milda vintrar. Östra Skåne präglas mer av den stora euroasiatiska landmassan i öster och är generellt torrare och mer kontinentalt även om Östersjön mildrar något. Från norr tränger utlöpare av småländska höglandet ner och liksom Skånes åsar ger höjden över havet ett särskilt klimat.

   I norr och öster dominerar djupa barrskogar. Tallskogar med inslag av ek, bok och hassel var länge dominerande men först skogsbete och sedan höga viltstammar har gjort att tallen har en lång negativ trend. Omkring år 1700 kom granen invandrande från norr och har senare aktivt planterats i stor omfattning och är nu det dominerande trädslaget. Cirka hälften av virkesförrådet utgörs av gran.

   I norra och östra Skåne dominerar tall fortfarande kustskogarna och sanddyner men har också Sveriges näst största förekomst av ek efter Kalmar län.

  Boken är särskilt vanlig på Skånes åsar och är det lövträd som nådde hit senast. Den gillar hög nederbörd och är skuggtålig i ungdomen. Skåne har den absolut största förekomsten av bok i Sverige tillsammans med Halland och Blekinge. När de skira boklöven slår ut i början av maj så utgör den, i kombination med en rik vårflora av gulsippa, vitsippa nunneört och vårärt, en sevärdhet för människor norrifrån. Ädellövskogen omfattas idag av en speciell lagstiftning, ädellövskogslagen, som innebär att den inte får ersättas med barrträd. Den får dock fortfarande brukas och ger många värdefulla och nyttiga produkter från glasspinnar till parkettgolv.

  Lövskogen har också stor kulturhistorisk betydelse. I stort sett varje gård har varit omgiven av en löväng som var betesskyddad innan höet var bärgat. I hamlade träd (lövtäktsträd) och hagmarksekar lever en stor del av den biologiska mångfalden knuten till ädellövskog kvar. Sydvästra Skåne har minst skog men i alléer, parker och hagmarker finns ofta mycket gamla och grova lövträd med hög biologisk mångfald.

  Skåne har flera unika områden med månghundraåriga ekar.

Stora skogsområden var historiskt också skottskog med kort omloppstid där man högg klenved till exempelvis ved och stängsel. Denna form av agroforestry är idag nästa försvunnen och finns endast på ett fåtal platser.

   Skogarna i Skåne är också landets mest bördiga skogar. Det innebär att vi kan odla alla i Sverige naturligt förkommande trädslag och en mångfald av arter med främmande ursprung. Många av dessa nya trädslag kan ha mycket hög produktion och kanske vara en del i processen att lösa klimatproblemen.

  Sammanfattningsvis har Skåne både den högsta produktionen i skogen, en mycket rik biologisk mångfald, knuten till både barrskog och lövskog, men också en variationsrik skog med mycket höga rekreationsvärden.

För statistik, läs ”Skånsk skog i siffror”

”Vi har ett extremt högt artantal, en väldigt stor andel av de hotade arterna i Sverige finns i Skåne och det är kopplat till att vi har mycket ädellövskog och lövskog. En annan förutsättning är en hög täthet av människor som är beroende av denna relativt sett lilla andel allemansrätt.”
– Charlotte Kabo Stenberg, VD Stiftelsen Skånska Landskap

”Gods och slott, det finns naturligtvis i hela landet, men det är tätt här.”
– Per Bylund, Gustafsborgs säteri

”Man har en annan klimatzon än större delen av Sverige så jobba med den möjlighet till diversitet som finns. Kan nästan bli ett flaggskepp för Sverige, att här kan vi faktiskt ha alla dessa arter. Besökstrycket är en viktig faktor att förhålla sig till”
– Hanna Bernö, studerande

”Vi har ett annat klimat. Här finns förutsättningar att odla intensivt på vissa arealer, på ett sätt som inte finns i andra områden. Korta omloppstider, snabbväxande trädslag.”
– Mats Hansson, skogsägare

”Ädellöv är en central fråga för stora delar av Skåne. Där har vi en specifikt skånsk skoglig utvecklingsmöjlighet, som vi har utarmats på för tillfället, p.g.a. av vilttrycket. Även produktion och skoglig skötsel av övriga lövträd, blandbestånd med mera anser jag har potential att bli bättre här i Skåne. Sen har vi också en ganska hög befolkningstäthet, vi har många stadsnära skogar, ett komplext skogsbestånd med ädellöv och landskap med träd i kombination med bete, våra åsar.”
 – Karin Ralsgård, skogsägare

”Jag ser viltet som en resurs. Det finns som en självklar del av vår fauna och det förgyller upplevelsen av naturen. Sen har vi viltköttet, som är fantastisk resurs det också. Det är rekreation att vara ute i naturen. Och jagar man då så är man ute i skogen. Så att jag tycker att de viltarter som vi har ska få finnas i vår fauna, och det gäller för oss människor att hitta en lagom balans, och hjälpas åt att förvalta det.”
– Louise Gårdefalk, Jägareförbundet

”En utmaning är att man inte ser Skåne som ett skogslän, men med bakgrund av våra goda teknologiska förutsättningar och genom till exempel Region Skånes och SLU:s försorg så skulle vi kunna hävda oss väl i såväl en nationell som internationell kontext. Vi har ett innovationsekosystem att använda oss av och jag tror att det dessutom skulle vara smart att börja titta i den änden istället för på råvaran. Jag tror att man måste ställa om i huvudet.”
– Pia Rajgård-Jönsson, VD Tourism in Skåne

Nationella skogsprogrammet
Den skånska skogsstrategin bygger på skogsprogrammets tanke om att vara ett instrument för synliggörande och konflikthantering.
Skogsprogrammet ser en dialog i skogliga frågor som en viktig förutsättning för att nå en hållbar utveckling och en dialogprocess som en bärande metod för att nå dit:
”Ett skogsprogram som är långsiktigt, inkluderande och kunskapsbaserat kan minska motsättningarna, ge stöd till avvägningar mellan skogens alla värden och skapa förutsättningar för att i högre grad använda skogens alla ekosystemtjänster hållbart och effektivt.”
Samt:
”Regeringen anser därför att det nationella skogsprogrammets upprepade, framåtsyftande och inkluderande dialog behövs och ger viktiga mervärden till skogspolitiken.”
Regionala policydokument och handlingsplaner av betydelse.
Notera att varje styrdokument har sitt syfte och lever hand i hand parallellt med skånsk skogsstrategi.
Handlingsplan för grön infrastruktur
För att långsiktigt kunna bevara och utveckla grön infrastruktur tar Länsstyrelsen fram en regional handlingsplan. Planen är ett kunskaps- och planeringsunderlag som kan användas av olika aktörer i samhället.
Strategi för formellt skydd av skog i Skåne
Detta är Länsstyrelsens och Skogsstyrelsens gemensamma strategi för genomförande av det formella skyddet av skogsmark i Skåne. Med formellt skydd menas nationalparker, naturreservat, biotopskyddsområden, naturvårdsavtal och Natura 2000-områden.
Strategins inriktning är att, utifrån tillgängliga biologiska kunskaper och kunskaper om landskapet, åstadkomma ett kostnadseffektivt formellt skydd för de mest skyddsvärda skogarna.
Handlingsplan för Skånes friluftsliv
Länsstyrelserna har fått i uppdrag av regeringen att samordna och leda det regionala arbetet med att förverkliga regeringens friluftslivspolitik. Länsstyrelsen Skåne har valt att ta fram en handlingsplan för Skånes friluftsliv. Syftet med handlingsplanen är att fokusera på åtgärder som leder till att vi gemensamt får en bättre kunskap om hur friluftslivet i Skåne ser ut och vilka behov som finns för att utveckla friluftslivet.
Nationell strategi för formellt skydd av skog
På regeringens uppdrag har Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen utvärderat och uppdaterat Nationell strategi för formellt skydd av skog i syfte att uppnå ett kostnadseffektivt skydd. I uppdraget ingick bland annat att föreslå länsvis fördelningsmodell utifrån etappmål för skydd av skogar med höga naturvärden.
Naturvårdsstrategin i Skåne
Naturvårdsstrategin lyfter fram vikten av att skydda de värdefullaste områdena och att öka hänsynen i vardagslandskapet. Strategin ger en samlad bild av vad som krävs för att vi ska få ha kvar alla djur, växter och svampar i Skåne.
Förvaltningsplan för nominatarten kronhjort i Skåne
Detta är en regional förvaltningsplan för en jaktbar och aktivt förvaltad klövviltsart.

Skåne är genom sitt läge en nordlig utpost av Europas lövskogsregion. Det för Sverige unika klimatet och geologin gör barrskogarna i Skåne genomsnittligt unga jämfört med svensk skog i allmänhet. Det beror främst på den höga bördigheten i länet, vilket medför att produktionsskogarna snabbt når avverkningsmogen ålder. Den svenska medelboniteten är 5,4 kubikmeter per hektar medan den i Skåne är 11,3 kubikmeter per hektar. Ädellövskog, som har stor omfattning i Skåne, har längre omloppstid och det finns också skogar med väldigt lång kontinuitet. Det finns över 770 rödlistade arter knutna till ädellövskog i Skåne. Skåne är dessutom det län som har flest rödlistade arter som ur svenskt perspektiv bara finns just i Skåne, 290 arter. Det krävs aktiva insatser för att trängda, naturligt förekommande naturtyper och arter ska överleva.

Skåne har tre nationalparker och över 330 naturreservat som är en del av det som kallas formellt skyddad produktiv skogsmark. Den 31 december 2018 uppgick arealen formellt skyddad produktionsskog till 18 200 hektar (4,5 procent). Arealen produktionsskog som markägare frivilligt avsatt uppgick till 24 400 hektar (5,9 procent). Många av dessa områden är skötselkrävande biotoper. Skötselbehovet i både de frivilligt avsatta områdena och de formellt skyddade är stort.

Genom hela Skåne löper Skåneleden, ett system av vandringsleder som sammantaget uppgår till 120 mil. I Skåne görs redan mycket för turismen och med sitt geografiska läge med närhet till Danmark och Tyskland finns stora möjligheter för att komma längre. Samtidig är en ökad turism och entreprenöriell utveckling på det här området något som måste gå hand i hand med tydliga ramar i förhållande till i första hand de privata skogsägarna, samt miljömålen. I det här sammanhanget kan man även peka på tre centrala faktorer att ta hänsyn till som är av betydelse för framgångsrik skoglig utveckling i Skåne: fokus på jakt- och viltfrågan, en hög befolkningstäthet och med en hel del tätortsnära skog, samt en tämligen stor variation i var och hur skogen växer i Skånes fyra ”hörn”.

Förädling, som bygger på nya idéer och innovationer, är en central kraft framåt, enligt det nationella skogsprogrammet. Det gäller såväl skogsindustrin som värden som i hög grad är kopplade till friluftsliv och rekreation. Även i fråga om innovationer är det lätt att peka på Skånes goda förutsättningar. Här finns en teknikindustri med bland annat materialutveckling och en infrastruktur för att kunna forska om exempelvis nanoteknologi,. Denna infrastruktur borde i ännu högre utsträckning kunna gå att länka samman med skogsindustrin. Vi har en mat- och livsmedelssektor av betydelse som också borde gå att koppla till den skogliga näringen. De här komponenterna skulle kunna samverka på en innovationsarena, bland annat för att skapa hållbara produkter, utifrån det många gånger och genom generationer nedärvda utvecklingsansvaret för skogsbruket.

Skåne har en unik position för att koppla ihop skogen med utbildning på högre nivå genom att det finns fem universitet eller högskolor i regionen. Detta kan vara en nyckelfaktor för att tillgodose behovet av kompetenta medarbetare inom alla delområden i strategin. Kunskapsöverföring mellan akademi och praktik har i sammanhanget också en viktig funktion.

 Den årliga avverkningsvolymen är 2,8 miljoner skogskubikmeter vilket är 82 procent av tillväxten. Skogsmarken, som uppgår till 357 000 hektar, ägs till 78 procent av knappt 16 000 enskilda skogsägare, av vilka nästan 40 procent är kvinnor. Den skogliga framgången i vårt land är byggd på att det har funnits en mångfald i ägarleden, som också har bidragit till mångfald i själva skogen och att detta samspelar, en sanning som i högsta grad gäller för Skåne. Det här är en styrka som borde kunna tas tillvara i ännu högre grad i länet.

Tilläggas bör att Skåne med sin geografiska närhet till såväl Danmark, Tyskland och Baltikum har goda möjligheter att utveckla långtgående och fruktbara samarbeten inom många områden.

Samtidigt finns det stora utmaningar exempelvis genom ett förändrat klimat. Vikten av biologisk mångfald, risken för nya skadegörare och trycket från invasiva arter, som måste betecknas som hög i förhållande till övriga landet, är några exempel. Att öka andelen blandskog är ett sätt att sprida risker och därigenom förebygga skador.

Skånes skogsstrategi ställer sig bakom skogspolitikens två övergripande och jämställda mål, ett för produktion och ett för miljö. Det innebär att vi ska producera och använda skogsråvaran effektivt, samtidigt som vi värnar skogens biologiska mångfald, vattnets kvalitet, kulturmiljön samt estetiska och sociala värden. På så sätt har skogen en viktig roll i omställningen till en biobaserad ekonomi, det vill säga en ekonomi som syftar till att minska klimatpåverkan och användningen av fossila råvaror och att optimera ekosystemtjänsternas värde och bidrag till ekonomin. Stående skog är en osäker form av kollager och osäkerheten förstärks genom ökade risker för skador i ett förändrat klimat, vilket bör beaktas.

Ska man våga sig på en sammanfattning av nuläget för den skånska skogen så måste det utifrån ovanstående kontext beskrivas som gott. Utmaningarna är många men möjligheterna tycks vara fler för att utveckla och aktivt förvalta det skånska gröna guldet, nu och i framtiden.

Mål för huvudområde Innovation

Skåne ökar sin innovationskraft för såväl produktions- och arbetssätt som utveckling av nya processer och produkter baserade på skogsråvara. Detta vilar på en höjd kunskaps- och kompetensnivå och ett ökat intresse för framtida utveckling.

Mål för huvudområde Miljö

Den biologiska mångfalden bevaras och stärks. Skogens bidrag till en minskande klimatpåverkan ökar och anpassas till framtida klimatförhållanden. Kunskapen om en hållbar utveckling för den skånska skogen ökar och en bred publik nås kontinuerligt av goda exempel på genomförda miljövårdsåtgärder.

Mål för huvudområde Produktion

Produktionen baserad på hållbart brukande ökar, liksom förädlingsgraden på skånsk skogsråvara. Även kunskapsnivån inom produktion- och produktutveckling ökar, samt kännedomen om skogens betydelse för samhället. Kompetensförsörjningen i skogsnäringen stärks, också utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Vidare säkerställs balansen mellan skog och vilt och såväl robusta skogar som infrastrukturbehov understödjs.

Mål för huvudområde Rekreation

Bilden av skogens möjligheter och skogen som en attraktiv plats för rekreation, friluftsliv och lärande förstärks. Förutsättningarna för skogen som upplevelsemiljö förbättras.

Kontext

Insatserna nedan kommer att vara kopplade till aktiviteter för deras realiserande och till dem även en handlingsplan. En viktig princip i processen med insatser och aktiviteter inom ett huvudområde är vikten av att koppla ihop och ta hänsyn de andra huvudområdena i processarbetet.

 I sammanhanget kan följande citat ur nationella skogsprogrammet tjäna som ytterligare vägledning: ”Programmets strategi utgår från skogens ekonomiska, sociala och miljömässiga värden och bygger på bred dialog, samverkan, engagemang och erfarenhetsutbyte mellan intressenter i skogens hela värdekedja.”

Ett sådant synsätt har styrgruppen omsatt i praktiken genom att ett brett spektrum av representanter för skogliga frågor, och det är något som tror vi leder till högre idéförädling, så att vi aktivt kan förvalta och utveckla det skånska gröna guldet, nu och i framtiden.