Projektet Skog och historia har medfört att mer än 14 500 forn- och kulturlämningar nu är kända och dokumenterade i den skånska skogen. Det är ett resultat från en mångårig inventering av ungefär 15 procent av skogen i Skåne.
Inventeringen som varit ett arbetsmarknadsprojekt i samarbete mellan Regionmuseet, Riksantikvarieämbetet, Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen summeras i rapporten ”Från röjningsrösen till minnesmärken” och kom i december förra året.
Brita Tronde som nyligen gått i pension står bakom rapporten och har varit med på hela resan.
När påbörjades projektet?
– Det påbörjades för Skånes del under våren 2003. I en del andra län hade man börjat redan under 1990 talet.
Hur kom du in i det?
– Jag hade precis slutat arbeta med en fornminnesinventering i Kronobergs län och värvades, ”headhuntades” som det heter idag, av Regionmuseet Kristianstad.
Din man Per har också varit involverad, på vilket sätt?
– Per, som har samma bakgrund som jag inom fornminnesinventeringen, arbetade med ett Skog och historia-projekt i Kronobergs län under åren 2003 – 2013. När det blev klart anställdes också han av Regionmuseet Kristianstad för att hjälpa mig granska/kvalitetssäkra kvarvarande objekt. Projektet i Skåne var betydligt större och hade genererat fler lämningar att registrera.
Inventeringen omfattade cirka 15 procent av skogsmarken i Skåne, hur gjordes urvalet av mark att studera?
– De områden som inventerades i Skåne valdes utifrån framförallt två olika kriterier. Inför projektet hade arbetsförmedlingarna i de skånska kommunerna informerats om möjligheten för långtidsarbetslösa att delta. I de områden där man nappade valde vi ut socknar att inventera. Ett önskemål från kulturmiljövården styrde också i viss mån områdesvalen. Det gamla Malmöhus län fornminnesinventerades 1985 – 87 och Kristianstad län 1992 – 96. Under 1980-talets inventeringar inventerades knappt odlingslämningar i skogsmark, s.k. fossil åkermark och därför ville man ha en uppdaterad kunskap i sådana områden. Socknarna på Söderåsen är utvalda just av det skälet.
Resultatet blev att mer än 14 500 lämningar registrerats. Var det en överraskande siffra?
– Ja antalet lämningar blev överväldigande, men egentligen kanske man borde ha förstått det.
Vilket är din favoritlämning?
– Mina favoriter har väl varit de förhistoriska gravarna, gärna stora flacka stensättningar som är svåra att upptäcka och ger en aha-upplevelse. Annars är det i allmänhet det man jobbar med just för tillfället. I våras gjorde vi en liten inventering av djurgårdar/jaktparker vid några gods och då var det jätteroligt.
I rapporten är mysteriet med Rillestenen speciellt omtalat, varför är den stenen så speciell?
– De så kallade Rillestenarna (ett danskt begrepp) är ett mysterium och folk (främst arkeologer) har olika uppfattning om företeelsen. Det är alltid fantasieggande med sådant som vi i vår tid inte vet allt om.
Vad är enligt dig den stora förtjänsten med en sådan här omfattande inventering?
– Syftet med inventeringen var att ge kulturlämningarna ett bättre skydd. Jag hör ju till dem som vill bevara de historiska spåren i landskapet och med ökad kunskap om var dom finns hoppas jag att förutsättningarna blir bättre. Hur mycket som fanns att hitta i de 15% av skogarna vi hann inventera säger ju också något om de resterande 85.
Man kan hitta lämningarna digitalt, så här när det är Friluftslivets år, kan ”Lämningssafari” vara en lämplig aktivitet?
– ”Lämningssafari” är en bra idé och när man ska ut på skogsvandring eller söndagsutflykt kan man förbereda sig med att titta i Fornsök. Sen kan man själv också upptäcka sådant som ännu inte är registrerat. Kulturlämningarna ger en extra dimension till upplevelsen i skogen, jag lovar!
Text: Åke Högman
Relaterad information hittar du att läsa på Regionmuseet Skånes webbplats.
FRÅN RÖJNINGSRÖSEN TILL MINNESMÄRKEN, Kulturlämningar i Skånska skogar, av Brita Tronde
Relaterade insatser/aktiviteter i Skånsk skogsstrategi som kopplar an till artikeln:
Insats: R2: Stärk bilden av skogen som en attraktiv plats för rekreation och lärande. Aktiviteter: D. Satsa på uppmärkning av kulturmiljöer/lämningar, i synnerhet nära offentliga miljöer, besöksområden/besöksplatser, stigar/leder eller på andra ställen där viss besöksfrekvens finns. Nyttja och utveckla befintliga applikationer och databaser med information om kulturlämningar.
Insats M2: Öka kunskapen om en hållbar utveckling för den skånska skogen, på alla nivåer. Aktiviteter: C. Verka för ökad effektivitet och kvalité i skogsskötselns kulturmiljöhänsyn utifrån skogssektorns gemensamma målbilder för hänsynstagande åtgärder under hela omloppstiden men framför allt vid användning av maskiner. För att underlätta kopplingen mellan vår levande kulturmiljö och aktivt nyttjande av skogsresurser är information om lämningar, hur de uppstått, varför och hur de upptäcks en del av aktiviteten.
Insats M4: Sprid goda exempel på genomförda miljövårdsåtgärder till en bred publik. Aktiviteter: A. Genomför pilotprojekt där ett antal skogsägare, exempelvis i en by, tillsammans genomför insatser som är särskilt intressanta i just deras område. Insatserna kan vara av typen naturvårdande skötsel, särskilda åtgärder kopplat till vatten eller kulturmiljön. Projektet utgår från intresserade markägare och genomförs lokalt med stöd av myndigheter, skogsägarföreningar och ideell naturvård. Projektet ger förhoppningsvis underlag att sprida goda exempel och inspirera till ytterligare liknande insatser, som blir en konkret del i arbetet med grön infrastruktur/landskapsperspektiv.
