En nyligen presenterad studie från Lunds universitet pekar på att floran i Skåne förändrats drastiskt under 1900-talet och fram till idag.
– Jag blev förvånad av att klimatförändringen spelar en så stor roll för florans utveckling, det under en så pass kort tidsperiod som ett par årtionden, säger forskaren Torbjörn Tyler vid Lunds universitet.
– Jag hade nog förväntat mig att de olika faktorer som är kopplade till förändrad markanvändning, och som i och för sig också framkom i resultaten, relativt sett skulle spela betydligt större roll och att effekterna av klimatförändringarna på floran skulle vara mer långsamma och kanske synas först om ytterligare några årtionden.
Cecilia Backe som är enhetschef på Länsstyrelsen Skånes miljöavdelning har också tagit del av studien.
– Klimatet har blivit en ytterligare faktor som påverkar utvecklingen och förändrade livsvillkor för många arter. Skåne är nog det län där vi ser mest drastiska förändringar hitintills. Det är i söder många arters utbredningsområde ökar först.
Hur pass oroad ska man vara?
– Det är klart att det blir ytterligare tryck på inhemska arter att klara sig i vår natur, minskande livsmiljö samt klimatförändringar spär på den negativa trenden med minskande arter. Artutdöendetakt är den faktor av planetens gränser som forskare bedömer mest oroande i dagsläget, säger Backe.
Torbjörn Tyler:
– Om målet är att behålla den flora och natur som vi är vana vid och alla de funktioner och ekosystemtjänster som den tillhandahåller så har vi anledning att vara mycket oroliga.
– Samtidigt är förstås de flesta av dessa arter inte på något sätt livsnödvändiga för människan, men vi riskerar att förlora många arter som vi uppfattar som typiska för vårt landskap och som många människor är fästa vid.
Vad görs idag?
– Det görs en hel del insatser för att skydda enskilda, ofta mycket sällsynta arter som bedömts som utrotningshotade. Likaså görs stora och bra insatser för vissa sällsynta och minskande naturtyper. Däremot görs det alldeles för lite för att värna floran och biodiversiteten i stort, för att förhindra att tidigare mycket vanliga arter blir sällsynta eller att artsammansättningen i det mer vardagliga landskapet förändras drastiskt.
Backe:
– Det är en stor fråga. Det görs en hel del för att försöka motverka förluster av livsmiljöer. Det är svårare att på regional nivå göra något åt klimateffekten. Det vi på Länsstyrelsen och nationella myndigheter arbetar med är bland annat att bekämpa invasiva arter för att minska påverkan på biologisk mångfald.
Vad behöver göras imorgon och längre fram?
– Minska uppvärmningen till att börja med. Bekämpa IAS. Se till att det finns livsmiljöer för inhemska arter och att det finns en bra grön infrastruktur som kan bidra till att arter kan sprida sig och ha livskraftiga populationer, fortsätter Backe.
Torbjörn Tyler menar att det behövs ganska stora förändringar i skogs- och jordbrukspolitiken så att de markägare som utför åtgärder som verkligen gynnar den biologiska mångfalden premieras, men det behövs också betydligt mer kunskap och insikt om hur och varför sådana åtgärder är viktiga.
– Det behövs mer kunskap om biodiversitet och ekologi i samhället i stort och framför allt bland markägare, samt ekonomiska möjligheter för markägare att vidta åtgärder som bevarar eller gynnar biologisk mångfald.
– På längre sikt måste förstås klimatförändringarna hejdas. Viktigt är också att vi bygger upp bättre system för att övervaka förändringar i den biologiska mångfalden så att vi kan upptäcka förändringar i tid och vidta lämpliga åtgärder, i dag sker sådan övervakning endast mycket sporadiskt och ofta till stor del baserat på helt ideella insatser.
Text: Åke Högman
