Jörg Brunet, professor på SLU har varit projektledare för ”Små lövskogars betydelse för biologisk mångfald i jordbrukslandskapet”. Projektet har undersökt fyra svenska landskapsfönster (storlek 5 x 5 kilometer) i Selaön och Tobo i Sörmland och Skabersjö och Västerstad i Skåne.
Hur länge har projektet pågått?
– Drygt tre år, våren 2016 till hösten 2019. Projektet har finansierats av Naturvårdsverkets miljöforskningsanslag.
Vilken är bakgrunden?
– I svenska jordbrukslandskap finns en varierande mängd restbiotoper med mer eller mindre naturlig vegetation, som små våtmarker, gräsmarker eller lövskogar. För att kunna utveckla fungerande ekologiska nätverk, grön infrastruktur, i våra jordbrukslandskap behöver vi förstå funktionen av och samspelet mellan småbiotoper bättre. Vi behöver veta om olika arter kan använda isolerade restbiotoper som spridningsöar (stepping stones) eller om vi behöver skapa sammanhängande nätverk av livsmiljöer.
Vad har syftet varit?
– Syftet var att undersöka faktorer som påverkar biologisk mångfald i små och mellanstora skogsmiljöer i det sydsvenska jordbrukslandskapet. Resultaten ska ge underlag för bättre, naturvårdsanpassad skötsel av dessa ofta förbisedda livsmiljöer.
– Inom projektet har vi studerat kärlväxtfloran, med fokus på fältskiktet, och flera grupper av den marklevande faunan i små lövskogar i fyra svenska jordbrukslandskap med varierande naturförhållanden, Skabersjö och Västerstad i Skåne, samt Selaön och Tobo i Sörmland. Vi har särskilt fokuserat på hur markanvändningshistoria och fragmenteringen av livsmiljöer har påverkat mångfalden av kärlväxter och jordlöpare. Sådana jämförande studier av växter och djur är viktiga för en bättre bedömning av olika skötselåtgärder, både på bestånds- och landskapsnivå.
Vilka är de bärande slutsatserna/resultaten?
– En fungerande grön infrastruktur för växter och djur behöver inte nödvändigtvis bestå av ett nätverk av sammanhängande livsmiljöer utan ett system av spridningsöar kan också vara effektivt för att skogslevande arter ska kunna förflytta sig genom landskapet och kolonisera nya livsmiljöer, som till exempel lövskogsplanteringar på tidigare åkermark.
– Små (0,5–2 hektar) isolerade skogsområden med skoglig kontinuitet kan hysa en stor mångfald av specialiserade skogsarter även lång tid efter att områdena har blivit isolerade. De är ofta de enda återstående öarna med naturlig vegetation i ett intensivt brukat landskap, och det är av stor vikt att deras naturvärden bevaras.
– Små lövskogar med lång kontinuitet och en flora och fauna med typiska skogsarter bör därför ges högre prioritet i natur- och landskapsvården. Markägare med litet skogsinnehav som domineras av små lövskogar bör få kostnadsfri rådgivning så att de får upp ögonen för sina småskogars naturvärden.
Något i resultaten som överraskat dig?
– Våra resultat tyder på att många arter av skogslevande jordlöpare, inklusive sådana som saknar flygförmåga, har en oväntat bra förmåga att förflytta sig relativt stora sträckor genom öppna marker för att nå isolerade skogsområden.
– Nyetablerad lövskog på åkermark blir oväntat snabbt värdefull för kalkgynnade skogsarter som historiskt sett har förlorat en stor del av sin ursprungliga livsmiljö till jordbruket. I denna grupp ingår rödlistade arter såsom desmeknopp, skogsveronika och strävlosta som alla koloniserar åkermarksplanteringar.
Vilken nytta kan man ha av de här resultaten i framtiden?
– Småskogar i jordbrukslandskapet är känsliga för olika typer av störningar som snabbt kan spoliera deras naturvärden. Exempel är kalavverkning, körskador, nedskräpning, granplantering, tamdjursbete i områden som inte lämpar sig för bete, eller utebliven hävd i områden med en värdefull gräsmarksflora.
– Om resultat och slutsatser från projektet når ut till markägarna kan bevarandet av småskogars naturvärden kombineras med viss virkes- eller foderproduktion. I de flesta fall kan småskogar brukas för virkesproduktion med generell eller förstärkt naturvårdshänsyn utan att befintliga naturvärden äventyras. Ett försiktigt virkesuttag har förmodligen inga negativa effekter utan kan snarare vitalisera små populationer av lundväxter i småskogar och öka mångfalden av träd och buskar.
Läs mer om projektet och tillhörande rapport och användarblad på Naturvårdsverkets webbplats.
Text: Åke Högman
