I början av april kom Mattias Engmans avhandling ”Odor guided predation on acorns by small rodents during direct seeding”. Den tar bland annat upp dofters roll i hur eken och andra träd sprids med hjälp av djur i naturliga ekosystem.
Hur kom det sig att du valde just det ämne som du gjorde?
– Idén kläcktes av ett gäng SLU-forskare: Magnus Löf, Fredrik Schlyter och Gert Olsson. Jag sökte tjänsten som doktorand i projektet eftersom den berör både viktiga tillämpade aspekter såsom hur vi kan föryngra värdefull lövskog i Sverige och internationellt men också intressanta ämnen kring dofters roll i hur eken och andra träd sprids med hjälp av djur i naturliga ekosystem.
Hur lång tid tog den att skriva?
– Ca 4 år.
Vilka är huvuddragen?
– Ek-släktet består av ca 400 arter av vilka många är viktiga för virkesproduktion och biologisk mångfald världen över. I Sverige har vi två arter, skogsek och bergek, vilka båda producerar högkvalitativt virke som bland annat används till parkett-golv och möbeltillverkning. Att etablera ek-skog är dyrt och en stor kostnadspost är plantmaterial. Sådd av ek kan reducera kostnaden till 1/3 jämför med plantering.
– Jag börjar avhandlingen med en sammanställning av det aktuella forskningsläget för etablering av ek med sådd. I den fann jag och medförfattarna att gnagares konsumtion av ekollon är den enskilt största faktorn som negativt påverkar sådd av ek på skogsmark. Därför har flera studier testat olika sätt att skydda ollonen. En effektiv metod är att små skydd i plast eller metallnät, men de är kostsamma att producera, sätta ut och ta bort, vilket innebär att fördelen med sådd försvinner.
– Eftersom möss och sork hittar de sådda ekollonen med sina känsliga doftsinnen så är en potentiell metod att sprida ut en konstgjord doft av ekollon över en ek-sådd för att på så sätt maskera ollonen, dock är kunskapen om vilka dessa doftämnen som ekollon avger mycket begränsad. Därför utvecklar jag i senare delen av min avhandling en metod för att mäta skogssorkars, en av de viktigaste ekollon–konsumenterna i Sverige, attraktion till olika doftämnen i en Y-tunnel. Resultaten från den studien visar att skogssorkar attraheras till ekollon trots att de aldrig ätit dem förut. Den möjliggör också vidare forskning på exakt vilka doftämnen som skulle kunna användas för att störa ut gnagares jakt på ekollon.
– I sista delen av min avhandling så studerar jag vilken del av ekollonet, nöten eller skalet, som är attraktivt för skogsmöss och skogssorkar genom att placera ut fällor betade med antingen nöt eller skal i olika ekskogar. Resultatet visar att både möss och sork attraheras av både nöt och skal, även om nöten var lite mer attraktivt. Detta visar att gnagare inte bara använder dofter från de ätliga delarna när de ska hitta mat, utan även dofter från skalet, som de inte äter. I de kemiska analyser jag utfört på doftämnen från nöt och skal så fann jag en rad intressanta ämnen som skulle kunna användas för att skydda eksådden. Ett exempel är acetoin, vilket också är känt för att bidra till smaken av smör.
Vad har avhandlingen rent teoretiskt utmynnat i?
– En metod för att mäta sorkars attraktion till olika doftämnen. Vilka ämnen kemiska ämnen som ekollon, dess nöt samt skal avger. Samt att skogssork och skogsmöss kan hitta ekollon med dofter som både kommer från ätliga och oätliga delar på ekollonet.
Vilken eller vilka slutsatser har varit mest överraskande för dig själv?
– Mest överraskande har varit gnagare kan hitta ollonen med hjälp dofter som kommer från skalet, eftersom det motsäger tidigare forskning som hittat samband mellan dofter och näringsinnehåll.
Finns det något i den som gör den speciellt intressant ur ett skånskt perspektiv?
– Eken är ett viktigt träd för södra Sverige både för dess virkeskvalité och den stora mängd biologisk mångfald den hyser. I och med att klimatförändringarna kommer bidra till ett mer extremt klimat kan eken användas för att klimatanpassa skogsbruket då den tål torka och skogsbränder bättre än många andra trädslag. Många delar i mitt arbete kan också tillämpas på föryngring av bok med sådd.
Avhandlingen finns att läsa här i sin helhet.
Till vänster ekollon, foto: Most Photos. Till höger Mattias Engman, foto: Pär Fornling.
Text: Åke Högman
