Den 3:e oktober hölls årskonferensen för nationella skogsprogrammet på Mittuniversitetet i Sundsvall.
För skånsk skogsstrategi började dagen med ett gemensamt möte för samordnare och projektledare för de regionala skogsprogrammen.
Den regionale samordnaren för syd Jerker Bergdahl hälsade välkomna.
– Syftet med mötet är att ni ska få en överblick över vad som händer i programmen och strategierna, knyta kontakter och ta del av erfarenheter, samt få möjlighet att påbörja samverkan på mötet och vidare under dagen.
Jerker hade också ett ess i bakfickan. I slutet av mötet undertecknade generaldirektören för Skogsstyrelsen Herman Sundqvist och Tobias Arvidsson, regional utvecklingsdirektör i Uppsala ett dokument som innebar att samverkan mellan skogsstyrelsen och regionerna ska fortsätta att förstärkas.
Inga öronmärkta medel till skogsprogrammet
Sedan började konferensen med över ett par hundra på plats och med många som deltog digitalt.
Temat för dagen ”Vart är vi på väg” och inleddes med temalåten till ”På spåret”. Moderator Peter Jernberg, pressansvarig på Skogsstyrelsen, blåste i en pipa och förklarade att dagen var igång.
Vicerektor Hans-Erik Nilsson, Mittuniversitetet inledde tillsammans med en kollega att berätta om universitetets forskning, med fokus på det skogliga.
Efter det tog Ingeborg Bromée, tillförordnad enhetschef, Landsbygds- och infrastrukturdepartementet och GD Herman Sundqvist plats i kupén. De uppehöll sig bland annat vid vikten av de regionala skogsprogrammen och att det arbetet fortsätter.
Mitt: Landsbygdsminister Peter Kullgren underströk bland annat vikten av produktion
T.h.: Generaldirektören för Skogsstyrelsen Herman Sundqvist och Tobias Arvidsson, regional utvecklingsdirektör i Uppsala undertecknar ett dokument som innebär att samverkan mellan skogsstyrelsen och regionerna ska fortsätta att förstärkas.
Nästa talare var landsbygdsminister Peter Kullgren. Moderator Peter introducerade honom som den som körde loket, vilket han ödmjukt avböjde.
– Nja, jag är bra på mycket men att köra lok tror jag att jag ska undvika.
Han fick sedan frågan om den aviserade nya skogsutredningen.
— Jag förstår att nyfiken är stor men det är svårt att föregå. Samtidigt så kan jag säga att vi menar att det behövs en översyn av den nationella skogspolitiken.
Stadsrådet fortsatte med att tala om den afrikanska svinpesten som han beskrev som en ”mycket allvarlig situation”.
– Från regeringens sida står vi i mycket nära kontakt med ansvariga myndigheter. Jag vädjar om tålamod även från skogsnäringen.
Sedan zoomade han ut, till skogspolitiken. Här inbegrep han dock alla gröna näringar.
– Vårt övergripande mål är att produktionen ska öka, inom jord- och skogsbruket.
Han fortsatte:
– Sverige är ett land som producerar, inte minst skogsbruket, något som också är centralt för det svenska klimatarbetet.
Sedan övergick stadsrådet till EU-frågan:
– Tyvärr ser vi ett flertal nya EU-förslag som kan komma att påverka det svenska skogsbruket och den nationella skogspolitiken negativt. En sådan är LULUCF-förordningen. Här tas inte tillräcklig hänsyn till våra unika skogar.
Mot slutet kom ett besked som berörde såväl det nationella skogsprogrammet som de regionala.
– I årets budget finns inga öronmärkta medel för skogsprogrammet, förväntan har alltsedan start varit att skogsprogrammet byggs ihop av insatser från alla skogens intressenter och inte kan eller bör vara beroende av särskilda projektmedel.
En ekvation som inte går ihop
Sedan presenterade som vanligt Stefan Karlsson Skogsstyrelsens årliga omvärldsanalys.
– Det finns en stor konsensus kring skogspolitiken, de flesta partier vill ha ett aktivt skogsbruk, man tycker att bioekonomi är viktigt för tillväxt och att skogsbruket bidrar till BNP.
Enligt Stefan finns det en stor framtidstro inom skogsnäringen.
– Om man ser till vad den producerar i förädlingsvärde per produktiv hektar skog så, skulle jag vilja säga, att Sverige är världsbäst på att använda sina resurser. Man kan tillägga att när man ser till de av EU:s slutförslag som har kommit så kommer de inte att påverka på ett genomgripande sätt i den svenska skogen.
Han lyfte fram att medelklassen och konsumtionen internationellt ökar kraftigt.
– Vilket bland annat innebär att det kommer att finnas en fortsatt stor efterfrågan på skogsprodukter. Någon måste tillverka kartongerna och de långlivade produkterna, bygga hus i trä, medelklassen vill bo i villor, så enligt mig kommer det vara en fortsatt stor efterfrågan på skogsprodukter.
Stefan pekade på att användningen av naturresurser kommer att fördubblas till 2060 enligt OECD på grund av det kommer också miljöproblemen att fördubblas.
– Min egen slutsats är att den ekvationen inte går ihop. Jag tror att det är först när miljöproblemen blir så pass stora i världen att det utmanar näringslivet och den ekonomiska tillväxten och välståndet och detta begränsar medelklassen; det är först då som politiken går in med mer genomgripande styrmedel och åtgärder och man får väljarna med sig. Där är vi inte idag. Tack.
Innan lunch så lotsade Gerben Janse från Skogsstyrelsen åhörarna genom EU:s beslutsprocess och efter det vidtog en diskussion mellan Mia Crawford LRF, Viveka Beckeman Skogsindustrierna och Peter Roberntz WWF om hållbart skogsbruk.
Lunchen intogs under ett högt sorl.
Epilog:
Under eftermiddagsdelen gick Björn Risinger, generaldirektör på Naturvårdsverket, och Herman Sundqvist igenom de aktuella regeringsuppdragen gällande skog.
Därefter följde en diskussion mellan företrädare för vänsterpartiet, SD, Centern och Socialdemokraterna om skogliga frågor. Ännu en gång bevisade sig den svenska skogen som ett utmärkt underlag för livliga och tämligen olika åsikter.
Herman Sundquist avrundade dagen med en sammanfattning som väl inramade dagen innan deltagarna kunde bege sig ut i det vackra höstvädret.
Text: Åke Högman
