Varje år inventerar Skogsstyrelsen runt 1500 kända och registrerade kulturlämningar i Sverige. Det kan röra sig om gravfält, husgrunder och stenåldersboplatser. Andelen som blir påverkade vid avverkning ligger för 2021 på 27 procent, vilket är den lägsta nivån sedan Skogsstyrelsens inventering började 2012. Ann Kristin Unander är inventeringsledare på Skogsstyrelsen.
Er senaste inventering av skogsbrukets påverkan på forn- och kulturlämningar visar på en generellt minskande skadenivå. Vad har bidragit till det?
– Skogsstyrelsen har uppmärksammat problemet genom sin inventering. Skogsbruket har utbildat mängder med entreprenörer, röjare, tjänstemän om kulturmiljövård i skogen. Skogsstyrelsen står och har stått för en stor mängd av dessa utbildningar, men skogsbruket har även egna utbildningar eller upphandlar av andra aktörer. Skogsbruket har själva tagit fram branschgemensamma riktlinjer för kulturmiljöer. Vidare har skogsbruket och Skogsstyrelsen i samverkan tagit fram målbilder för god hänsyn till kulturmiljöer som bland annat används vid utbildningar. Även stora årliga samverkansmöten i Norra Norrland sedan 2013 och i Södra Norrland sedan 2016 har bidragit till att hålla fokus på frågan.
Den så kallade kulturstubben fungerar fortsatt bra som en markör för lämningar, hur utbredd är kunskapen om den?
– Utbredningen och kunskapen om den är stor i Norrland och Svealand. Dock ej i Götaland
Ni inventerar årligen runt 1 500 lämningar, hur ser er metod ut i det arbetet?
– Vi lottar bland tre år gamla avverkningar där det finns en träff på kulturlämningar antingen i Kulturmiljöregistret (Riksantikvarieämbetet) eller i Skogsstyrelsens Skog- och Historia-register. Vi lottar ut 500 avverkningar i landet i 5 områden, alltså 100 i varje och fördelar sedan i varje område 50/50 på övriga ägare och privata ägare. Kulturlämningen skall vara känd vid tidpunkt för avverkningsanmälan.
– Sedan begär vi in beslut från Länsstyrelsen alternativt beslut från Skogsstyrelsen för att följa upp om markägare följt beslutet. Vi kollar också vad som hänt vid inkommen avverkningsanmälan, hur är den ifylld, har man noterat att det finns en kulturlämning som man tänker ta hänsyn till, finns någon kommunikation i frågan, fältbesök och så vidare. Sen bedömer vi skador från markberedning, körskador, rotvältor, nedrisning, annat skogligt som dikning, grot, stubbskörd med mera.
– Vi bedömer skador på enskilda lämningar exempelvis en husgrund. Om en yta är beskriven alternativt utritad i karta bedömer vi även området. Sedan bedömer vi även det villkorade området kring en fornlämning som anges i länsstyrelsens beslut till en fornlämning, vi kallar det för Villkorsområde. Vi tittar även på utmärkning, snitslar och kulturstubbar
Ge några exempel på forn- och kulturlämningar som positivt överraskat er.
– Det var lite svårare att svara på, men jag kan se att husgrunder som är vår näst vanligaste kulturlämning har få grova skador, men de är både lätta att förstå och kanske också har en aktuell historia knuten till sig i motsats till röjningsröseområden.
Vilka applikationer finns att tillgå för information om kulturlämningar för allmänheten?
– Fornsök, kulturmiljöregistret på Riksantikvarieämbetets webbplats
Alternativt Skogens pärlor på www.skogsstyrelsen.se, där finns både Kulturmiljöregistret och Skog- och Historia-registret. Man kan även ladda ner skogens pärlors app till sin telefon och lägga på sin startsida på telefonen så har man alltid tillgång till båda registren, plus en massa annat matnyttigt för en skogsägare eller entreprenör.
Kan man tänka sig en intensifierad uppmärkning av kulturmiljöer och lämningar i synnerhet nära offentliga miljöer och stigar och leder med mera?
– För tillfället finns inga såna pengar eller människor som utför sånt arbete på Skogsstyrelsen. Ett sätt för privatpersoner kan vara att gå med i en hembygdsförening och engagera sig i frågan om till exempel uppmärkning.
Text: Åke Högman
Relaterade insatser och aktiviteter kopplade till denna artikel:
REKREATION – Insats: R2: Stärk bilden av skogen som en attraktiv plats för rekreation och lärande.
Aktiviteter:
D. Satsa på uppmärkning av kulturmiljöer/lämningar, i synnerhet nära offentliga miljöer, besöksområden/besöksplatser, stigar/leder eller på andra ställen där viss besöksfrekvens finns. Nyttja och utveckla befintliga applikationer och databaser med information om kulturlämningar.
MILJÖ – Insats M2: Öka kunskapen om en hållbar utveckling för den skånska skogen, på alla nivåer.
Aktiviteter:
C. Verka för ökad effektivitet och kvalité i skogsskötselns kulturmiljöhänsyn utifrån skogssektorns gemensamma målbilder för hänsynstagande åtgärder under hela omloppstiden men framför allt vid användning av maskiner. För att underlätta kopplingen mellan vår levande kulturmiljö och aktivt nyttjande av skogsresurser är information om lämningar, hur de uppstått, varför och hur de upptäcks en del av aktiviteten.
