RASE begreppet [Viltfoder och viktiga naturvårdsträd i form av rönn, asp, sälg och ek] växer sig allt starkare. Familjeskogsbrukaren Magnus Strandberg är en av de som för ett tiotal år sedan introducerade RASE. Han är även delaktig i Länsstyrelsens viltfoderprojekt Vild & Bortskämd. Nyligen medverkande han i en film för att just lyfta RASE ytterligare.
Magnus Strandberg är familjeskogsbrukare samt arbetar med vilt- och skogsfrågor i egen firma efter 10 år som viltförvaltare på Skogssällskapet. Han jobbar med en stor mängd naturligt viltfoder på sina marker och är även delaktig i Länsstyrelsens viltfoderprojekt Vild & Bortskämd.
Fastigheten ligger på gränsen mellan Kronobergs län och Skåne, mellan Loshult och Älmhult
– Jag producerar mycket granskog sen lång tid men efter stormarna 2005-2007 som tog bort det mesta av äldre och medelålders granskog bestämde jag mig för inte satsa enbart på gran utan mer blanda de skogar jag gjorde återväxtåtgärder på.
Magnus arbetar för att ha en stor mängd viltfoder på sina marker. Han började på allvar använda sig av många olika anpassningar av skötseln från ungefär 2007
– Fast vissa åtgärder som jag anser ger förutsättningar för mer foder som t ex brunnsröjning i granbestånd med stort lövuppslag har jag alltid jobbat med.
– Orsaken att jag blev intresserad var min koppling till skogsskötselfrågor allmänt, vilket hörde och hör till mitt arbete. Jag menar att de stora frågorna om hur många djur som är rimligt att ha på marken liksom hur mycket foder som finns i ett större perspektiv, som ÄFO eller län, måste drivas parallellt med de små enskilda steg som varje markägare behöver ta för att förändra fodersituationen och mångfalden av både trädarter och andra viktiga växter och djur för den biologiska mångfalden.
KÄNDE SIG SOM ETT UFO
Han menar att få saker uppnås om det inte börjar i det lilla och med många människor engagerade.
– I rådgivningen på enskilda skogsfastigheter och från 2009 även i arbetet på Skogssällskapets viltförvaltningsenhet ihop med Carl Pfeiff, såg jag en chans att påverka andra och ville då använda min egen fastighet som inspiration vid olika exkursioner och på senare tid även vid filmning via Vild&Bortskämd.
Magnus var för ett tiotal år sedan en av de första som introducerade begreppet RASE [Viltfoder i form av rönn, asp, sälg och ek].
– År 2009 hade vi en temadag på Engaholms gods utanför Alvesta med temat vilt och skog i balans. Då pratade jag om RASE vid en punkt om röjning och minns att det var många jag fick förklara begreppet för, även för mycket initierade personer i dessa frågor
– Jag kände mig lite som ett UFO som landat när jag pratade om RASE:s betydelse bland mina skogsförvaltarkollegor. Var gång vi blev intervjuade på temat vilt och foder blev det också en faktaruta om vad RASE betydde men det sker sällan längre i branschtidningar inom jord-jakt och skog om det inte handlar om RASE som fokusfråga i sig.
LJUS FRAMTID
I en film för projektet Vild och bortskämd [länk nedan] framhåller han vikten av att i skogsbruket känna igen RASE och inte röja bort de trädslagen i onödan. Han pekar på att det är många aktörer idag som lyfter frågan på olika sätt.
– I ÄBINdiskussioner/inventeringar tar man upp RASE på stort allvar, SLU och andra forskningsaktörer har haft och har många studier där betydelsen av RASE belyses och kunskapsluckor försöks täppas igen. Det är en mycket komplex värld där många saker hänger ihop och påverkar varandra när det gäller vilt och viltfoder i balans med skogs och jordbruk.
I sammanhanget lyfter han in betydelsen av blåbär, lingon och ljung.
– De kan inte överskattas som foder för hjortviltet. Det är inget nytt för många praktiker inom jakt, och skogsbruk men kanske har många inte förstått vilken enorm betydelse markris har. Om det minskar ökar betestrycket på kvistar och knoppar i ungskogarna och omvänt. SLU och inte minst Annika Felton med kollegor har tagit fram mycket intressanta forskningsresultat senaste tiden som bekräftar och ger än mer tydlighet i vikten av markriset. Det är också viktigt ur rekreationsperspektiv, vem vill inte få lingon eller blåbärskorgen fylld med läckerheter?
Vild&Bortskämd-filmerna och ett antal temadagar har fått stor uppmärksamhet vilket man inom projektgruppen är mycket glad över
– Samtidigt så skulle vi gärna se att fler använde sig av våra filmer, inte minst vid utbildning inom areella näring men även andra. På Naturbruksgymnasium och i jägarexamenutbildningar borde filmerna och det andra material vi har tagit fram vara ett obligatoriskt inslag.
Hur ser då framtiden ut i den här frågan?
– Ganska ljus faktiskt enligt mig, eftersom allt fler diskuterar detta. Jag hoppas bara vi kan ena oss att göra gemensam sak över större arealer som ÄSO, ÄFO mm. Det är då vi får effekt, många bäckar små blir en stor å. Det räcker inte med enstaka insatser på ett fåtal fastigheter. Vi behöver samverka fastigheter emellan om foderskapande åtgärder för att få ett genomslag. Vi förvaltar älgar och kron på landskapsnivå, vilket är nödvändigt, men skogen sköts bara på beståndsnivå inom markägares olika stora fastigheter. Enligt mig och V&B är det dags att tillsammans gå vidare och på allvar försöka förvalta fodret på en landskapsskala.
RASE-FILMEN
Här finner du Vild&Bortskämd
https://www.lansstyrelsen.se/skane/djur/jakt-och-vilt/foderskapande-atgarder.html
Relaterade insatser och aktiviteter kopplade till artikeln:
Produktion. P 2 C. Stimulera skötsel mot ökad andel blandskogbestånd.
