Nyligen kom Skogsstyrelsens årliga skogsskaderapport där läget redovisas för samtliga större skador på skog i Sverige under 2022, nationellt och på landsdelsnivå. Lennart Svensson är Skogsstyrelsens nationella samordnare för skogsskador.
Stora skadeproblem även under 2022 skriver ni er rapport, men har de ökat eller minskat?
– Det beror på vilken skada som avses och vilken tidperiod. Vi inventerar bara en liten del av alla skadetyper och därför är det svårt att ha en säker uppfattning. Allmänt kan man säga om älgbetesskadorna att de minskar svagt (resultat från älgbetesinventeringen de senaste 5 åren), däremot visar återväxtuppföljningen att skadorna på yngre plantor är på ”all time high” på 2000-talet.
– Barkborreskadorna har minskat jämfört med förra året i Götaland men är oförändrat i Svealand. Skadorna är ändå på en onormalt hög nivå.
– Storm och snöbrott förekommer regelbundet varje år, men det är svårt att säga om det har minskat eller ökat. Det varierar från år till år.
– Antalet och arealen skogsbränder minskade något jämfört med förra året. Relativt stor andel av bränderna uppstod i sydöstra Sverige.
– Uppfattningen är att almsjukan har ökat på senare år på fastlandet. Även på Gotland där vi inventerar och gör en aktiv bekämpning har antalet registrerade angrepp ökat.
– Angrepp på lärk orsakad av lärksäckmal verkar öka enligt artdatabanken.
Uppfattningen är att angrepp på plantor orsakade av svart granbastborre har blivit mer frekvent under de senaste åren efter att de mekaniska skydden har ersatt de kemiska plantskydden.
Hur ser skadeläget ut för södra Sverige i allmänhet och Skåne i synnerhet?
– Vi har relativt många skadegörare i södra Sverige och de senaste årens relativt varma och torra somrar har gynnat skadeinsekterna. Barkborrepopulationen är fortfarande hög även om vi passerat toppen på barkborreutbrottet som startade 2018.
Lennart Svensson Foto: Skogsstyrelsen
Betesskadorna är fortsatt de högsta i landet och långt ifrån målsättningen. Just i Skåne har vi problem med betesskador av dov- och kronvilt. Snytbagge och rotticka är fortsatt två stora skadegörare som kostar skogsbruket hundratals miljoner varje år inom skogsbruket. Vi har en relativt ny skadegörare som sprider sig norrut såsom blåsvart björkstekel som kaläter björk (är nu i höjd med Växjö).. Vi har även observerat en del allvarliga skador av skadesvampen Diplodia pinea som dödar tallårsskott.
På vilket sätt försöker Skogsstyrelsen att underlätta för markägaren i skogsskadefrågor?
– Vi har sedan 2019 fört en bekämpningskampanj ”Stoppa borrarna” som bland annat har innehållit råd och information om hur man kan bekämpa insekten. Vi har även haft intensivövervakning av barkborrens svärmning för att hjälpa skogsägaren att leta efter angrepp vid rätt tid. Därutöver har vi tagit fram kartdata som underlag och stöd för markägaren att leta i rätt typ av skog (skog med risk för barkborreangrepp). Vi har även andra karttjänster som att göra förändringsanalyser för att se granbarkborreangrepp eller se bränder. Vi utvecklar och förbättrar våra kartjänster genom att vi integrerar ny teknik som artificiell intelligens (AI) i analysverktygen.
Det pågår samverkansprojekt runt om i landet där Skogsstyrelsens är katalysatorn för att öka foderutbudet och minska betesskadorna.
– Skogsstyrelsen identifierar kunskapsluckor och har under de senaste åren beställt undersökningar och studier för att lyfta kunskaperna inom skogsskadeområdet.
Vi har även erbjudit kurser och utbildningar för markägare om exempelvis granbarkborre, multiskador i ungskog (inkl. törskate) samt inte minst om klimatanpassning och förebyggande åtgärder för att förhindra framtida skador.
Ni samarbetar med SLU:s skogsskadecenter, hur går det och vilka prioriteringar har ni och centret under 2023?
– Det går framåt. Vi försöker fortfarande hitta hur vi kan samarbeta på bäst effektiva sätt. Vi har ett etablerat samarbete när det gäller framtagning av skogsskaderapporten. Vi har Centrala skogsskyddskommittén (CSK) som vårt gemensamma rådgivande organ i skogsskadefrågor. Respektive organisation gör sina prioriteringar, men vi informerar varandra om vad vi gör/avser göra. Jag kan inte här och nu rada upp alla aktiviteter som vi prioriterar. Allmänt så prioriterar centret kunskapsutveckling såsom forskarskolan och olika forskningsprojekt samt kontinuerlig övervakning av skador och kända skadegörare. De ska även kunna göra analyser av risker för skadeutbrott och deras konsekvenser.
– Skogsstyrelsen fortsätter prioritera barkborreproblematiken, betesskadorna, multiskadorna i norr, geodatautveckling och metoder för att snabbt inventera olika typer av skador, skadesamordning och kunskapsutveckling, rådgivning om klimatanpassning och förebyggande åtgärder samt almsjukebekämpning på Gotland.
När man tar del av summeringen av er rapport känns det lite som uppförsbacke, några ljuspunkter som du trots allt kan lyfta fram?
– Älgbetesskadorna är på väg ned.
– Trenden är att mer tall föryngras på mager mark
– Granbarkborreskadorna är på väg ned framför allt i Götaland. I västra delen är skadorna i princip i normalläge.
– Insektsskadegörare kan göra allvarliga skador, men oftast ebbar utbrotten ut allt efter som populationerna av andra insekter som är skadegörarens fiende byggs upp.
– Trots en väldigt varm och torr sommar i sydöstra Sverige blev arealen skogsbränder inte så stor.
Skogen är trots allt ganska tålig. Om man sköter skogen bra, ståndortsanpassar, skapar variation i ålder, trädslagsblandning och skötselmetoder så kommer man ganska långt.
Text: Åke Högman
