Lätt att säga, svårare att få till, skog och vilt i balans är en ständig utmaning och på många olika sätt. Skånsk skogsstrategi belyser nu frågan i en reportageserie: ”Skog och vilt i balans, ja, men när?”, där vi möter olika företrädare för organisationer och verksamheter som har frågan på sin agenda. Anders Rolfsson är viltansvarig på LRF Skåne.
Upplever du att det finns viltproblematik utifrån din och verksamhets horisont?
– Ja, ekonomisk, social och miljömässig påverkan.
Hur förhåller ni er till problematiken?
– Det är viktigt att se att det handlar om det sammanlagda betestrycket från alla klövvilt inklusive vildsvinen samt fågel (t ex gäss, svan). Naturligtvis finns stora lokala skillnader i Skåne och väldigt stora skillnader över landet så när vi diskuterar handlar det om olika nivåer och typer av problem på olika platser. I Skåne har vi alla hjortdjuren men olika viltbetestryck.
På LRF:s webbsida finns jaktavtalsmallar att ladda ner. Dessa är ett hjälpmedel för markägarna att skriva jaktavtal som utgår från gårdens och traktens förutsättningar.
– Skogsägare bekostar ÄBIN som är en inventeringsmetod för betesskador från allt klövvilt även om ÄBIN står för älgbetesinventering. Här bedöms också i vilken utsträckning föryngring på tallmark har skett med tall. Mängden RASE (rönn, asp, sälg, ek) i provytorna noteras också. Det är viktigt att det finns fakta att utgå ifrån när vi diskuterar.
– När det gäller betesskador från älg är LRF representerade i Skånes tre älgförvaltningsgrupper och jobbar med frågan i dessa.
– LRF är med i projektet Vild & Bortskämd som handlar om att minska utfodring och i stället uppmuntra till naturligt foderskapande åtgärder i landskapet. Vi har också deltagit i projektet Variationsrikt skogsbruk som avslutades vid årsskiftet. När det gäller skador i livsmedelsproduktionen har LRF tillsammans med Ludvig & Co modell för att beräkna de ekonomiska konsekvenserna vid viltskador.
Vad borde göras konkret?
– Jaktlagstiftningen behöver ses över så den följer med sin tid och anpassas till dagens och morgondagens förutsättningar. Vi har exempelvis klimatförändringar som påverkat och påverkar både de vilda djuren och växtlighet.
– Myndigheter ska vara stödjande i arbetet med att skapa balans mellan vilt och naturlig fodertillgång samtidigt som produktion av skogsråvara och livsmedel måste kunna bedrivas med långsiktighet och lönsamhet.
Vad finns det för utmaningar?
– Beslutande politiker behöver en större förståelse för olikheterna i landet och vilken påverkan olika betestryck har på livsmedelsförsörjning, virkesproduktion, arbetstillfällen och biologisk mångfald och betydelsen för klimatarbetet. Så länge de inte har helhetsbilden har de svårt att fatta beslut som bidrar till långsiktiga lösningar.
Vilka tycker du/ni borde samarbeta mer i den här frågan?
– Markägarna som ju äger frågan lokalt även när det gäller arbetet vid licenstilldelningar (T ex Kronhjort)
Vem ska vi, om möjligt, kommunicera ett gemensamt budskap till?
– Samhället i stort behöver bli medvetna om vinsten med att det måste finnas balans mellan jakten på vilt och fodertillgången i landskapet och kan då hjälpa till på olika sätt att nå dit. Blir balansen bättre gynnar det viltet, produktionen, höga naturvärden, landets ekonomi, klimatarbete och minskande antal trafikolyckor.
Vilka möjligheter finns det på sikt att komma till rätta med viltproblematiken?
– De möjliga vägarna är dialog baserad på fakta och stöd från politiken och myndigheter.
Text: Åke Högman
