Lätt att säga, svårare att få till, skog och vilt i balans är en ständig utmaning och på många olika sätt. Skånsk skogsstrategi belyser nu frågan i en reportageserie: ”Skog och vilt i balans, ja, men när?” där vi möter olika företrädare för organisationer och verksamheter som har frågan på sin agenda.
Märtha Wallgren är fil.dr och forskare inom viltekologi på Skogforsk
Upplever du att det finns viltproblematik utifrån din och verksamhets horisont?
– Ja. Betesskador på tall är ett omfattande problem som innebär både produktionsbortfall och kvalitetsförluster hos tall. Ett hårt betestryck påverkar dock inte bara skogsägarens ekonomi negativt, utan även kan även försvåra skogsskötseln vad gäller till exempel val av trädslag för föryngring, möjlighet att bevara vissa lövträd som del av beståndet, och åtgärder som röjning vid lämplig tidpunkt.
Hur förhåller ni er till problematiken?
– Vi är en forskningsorganisation som jobbar kontinuerligt med olika frågeställningar kopplat till vilt och skog. Framför allt forskar vi om betets effekter på skogen och skogsbruket, samt hur skogsbruket kan anpassas för att minska betesskadenivåerna på värdefulla trädslag som tall. Vi arbetar också med kunskapsspridning om vilt och skog till flera olika målgrupper.
Vad borde göras konkret?
– Läget i Sverige är långt från målen som Skogsstyrelsen har uttalat gällande betesskador. Därför behövs en mer målorienterad viltförvaltning, vilket kan innebära olika saker i olika delar av landet beroende på vilka klövvilt som finns och i vilka tätheter. I vissa delar av landet kan älgstammen behöva minskas och i andra delar kan det istället vara mer motiverat att minska andra klövvilt som ju konkurrerar med älg om delar av födan, exempelvis bärris. Dessutom bör skogsbruket satsa på att hålla god tillgång på foder som tall och löv i skogarna, samt satsa på viltanpassad skogsskötsel i den grad det är ekonomiskt hållbart.
Vad finns det för utmaningar?
– Detta är komplexa system (vilt-foder-skogsskador) och det är inte alltid som åtgärder i mindre skala och omfattning leder till påvisbara eller förväntade resultat. Det kommer också att vara arbetsamt att hålla nere viltstammarna, eftersom låga rovdjurspopulationer och trakthyggesbruk med mycket ungskog ger biologiska förutsättningar för mycket klövvilt. Därtill är viltanpassad skogsskötsel oftast inte det optimala ur skogsproduktionssynpunkt, utan medför lägre tillväxt och ökade kostnader. Så den största utmaningen är nog att komma överens om och sen hålla en gemensam linje i arbetet som krävs.
Vilka tycker du/ni borde samarbeta mer i den här frågan?
– Alla som är berörda bör samarbeta och dessa är ju redan i hög grad representerade i viltförvaltningssystemen. Forskare bör ha en roll som kunskapsbyggare och sakkunniga när det kommer till att tolka trender och resultat. Även projekt som Mera Tall har en bra modell för samarbete mellan intressegrupper inom samma geografiska område.
Vilka möjligheter finns det på sikt att komma tillrätta med viltproblematiken?
– Möjligheterna är goda utifrån ett forskningsperspektiv. I det stora hela vet vi vad som väger i vilken vågskål, även om det är naturligt med dynamik och att det finns en andel variation som inte enkelt kan förklaras av forskningsstudier och underliggande data, trots att dessa håller hög kvalité. Ibland är det bara så enkelt att de förändringar som görs inte är nog kraftfulla och därmed inte ger förväntat utslag på ”radarn”. Det svåra är inte att vi inte vet tillräckligt, utan sannolikt att intressen drar åt olika håll.
Text: Åke Högman
Tidigare intervjuer
Relaterade insatser och aktiviteter kopplade till artikeln:
INNOVATION: Insats I1: Öka kvaliteten och effektiviteten på produktions- och arbetssätt
Aktiviteter: A. Ta fram nya innovativa sätt att dela och samla kunskap om viltskadornas omfattning och betydelse på fastighetsnivå. Utveckla en metod för att i markägarens skogsbruksplan beräkna och planera åtgärder i skogen för foderproduktion och därmed förändra markens bärförmåga för vilt, både kortsiktigt och långsiktigt. *
PRODUKTION: INSATS P4: Naturligt viltfoder och viltets foderbehov i balans (A-C)
Stödja älgförvaltningsgrupperna så att de når de skogliga målen (D-E)
Aktiviteter:
A. Stöd ett fokus på foderskapande åtgärder.
B. Klargör begreppet balans mellan viltet, skogen och det naturliga förekommande fodret.
C. Beskriv olika biotopers förmåga till viltfoderproduktion och möjlig viltstamsstorlek.
D. Anpassa klövviltpopulationen till skadeläget i förhållande till uppsatta mål, grundade på fakta från vedertagna inventeringsmetoder.
E. Säkerställ att förvaltningsplanerna formuleras utifrån de mål som finns, samt följ upp avskjutningsmålen.
