Lätt att säga, svårare att få till, skog och vilt i balans är en ständig utmaning och på många olika sätt. Skånsk skogsstrategi belyser nu frågan i en reportageserie: ”Skog och vilt i balans, ja, men när?” där vi möter olika företrädare för organisationer och verksamheter som har frågan på sin agenda.
Ola Arvidsson är skogskonsulent på Skogsstyrelsen Skåne.
Upplever du att det finns viltproblematik utifrån din och verksamhets horisont?
– Ja, definitivt. Det är svårt på de flesta håll i Skåne att bedriva ett ståndortsanpassat skogsbruk med mer variation, framför allt vad gäller skogsägarens val av trädslag och föryngringsmetod. Dagens obalans mellan skog och vilt (foderutbud i förhållande till viltstammarna) hämmar både produktion och biologisk mångfald.
Hur förhåller ni er till problematiken?
– Skogsstyrelsen äger ju egentligen inte frågan, men vi informerar, ger rådgivning i den mån vi har möjlighet, och engagerar oss i projekt som ”Mera tall”. Vi deltar i t.ex. viltförvaltningsdelegationens (och dess undergrupper) möten. Skogsstyrelsen försöker vara tydlig på ett övergripande plan med att till exempel framföra sin viltskadepolicy som hela skogssektorn och samhället inte kan ha några invändningar mot, förutom vissa särintressen.
Vad borde göras konkret?
– Vi behöver bedriva ett skogsbruk, eller egentligen gäller det all markanvändning, som gynnar ett bättre foderutbud, men också styra klövviltstammarnas storlek (nedåt) så både klövvilt och skogsekosystem kan må bättre. En högst personlig fundering är om viltförvaltningen, i synnerhet den reglerade för älg och kronvilt, fungerar så som den borde. En utvärdering skulle behövas som kanske kan leda till effektivare och bättre förankrade beslut.
Vad finns det för utmaningar?
– Jakten är ett viktigt och stort intresse för många markägare och jägare. Det väger lite för tungt idag både på nationell och lokal nivå när viltförvaltning diskuteras och beslutas. Tyvärr inte ovanligt att fakta och helhetstänkt får stå tillbaka för mer personliga åsikter och uppfattningar.
Vilka tycker du/ni borde samarbeta mer i den här frågan?
– Egentligen alla inblandade som markägarna, jägarna, myndigheter (därmed också politiken som styr myndigheterna), skogsnäringen och berörda NGOs.
Vem ska vi, om möjligt, kommunicera ett gemensamt budskap till?
– Den viktigaste gruppen är nog jägarkåren och dess organisationer, men många jägare och också markägare. Det kanske är en svår grupp som inte alltid förstår att man inte kan äta kakan och samtidigt ha den kvar. Det vill säga det går inte att minska viltskadorna, ha jakt där tillgången på skjutbart klövvilt alltid är god och samtidigt bedriva ett ensidigt produktionsskogsbruk överallt. Men jag tror också att politiken behöver lyssna på mer än en röst. Detta problem går inte att lösa på ett sätt så alla blir nöjda med en gång.
Vilka möjligheter finns det på sikt att komma tillrätta med viltproblematiken?
– Det är ett svårt och långsiktigt arbete. Men det finns goda lokala exempel där man har vänt utvecklingen. Som jag nämnde så tror jag att dagens viltförvaltningsorganisation inte kommer nå dit vi borde. Tyvärr på många sätt behövs nog både jakt och skogsbruk regleras mer igen för att öka foderutbudet och minska klövviltstammarna till nivåer som är rimliga. Jag är tveksamt till att det går inom en acceptabel tidshorisont att komma tillräckligt långt på nationell nivå med det system vi har idag.
Tidigare intervjuer
1. Södra
2. Naturskyddsföreningen
Relaterade insatser och aktiviteter kopplade till artikeln:
INNOVATION: Insats I1: Öka kvaliteten och effektiviteten på produktions- och arbetssätt
Aktiviteter: A. Ta fram nya innovativa sätt att dela och samla kunskap om viltskadornas omfattning och betydelse på fastighetsnivå. Utveckla en metod för att i markägarens skogsbruksplan beräkna och planera åtgärder i skogen för foderproduktion och därmed förändra markens bärförmåga för vilt, både kortsiktigt och långsiktigt. *
PRODUKTION: INSATS P4: Naturligt viltfoder och viltets foderbehov i balans (A-C)
Stödja älgförvaltningsgrupperna så att de når de skogliga målen (D-E)
Aktiviteter:
A. Stöd ett fokus på foderskapande åtgärder.
B. Klargör begreppet balans mellan viltet, skogen och det naturliga förekommande fodret.
C. Beskriv olika biotopers förmåga till viltfoderproduktion och möjlig viltstamsstorlek.
D. Anpassa klövviltpopulationen till skadeläget i förhållande till uppsatta mål, grundade på fakta från vedertagna inventeringsmetoder.
E. Säkerställ att förvaltningsplanerna formuleras utifrån de mål som finns, samt följ upp avskjutningsmålen.
