Lätt att säga, svårare att få till, skog och vilt i balans är en ständig utmaning och på många olika sätt. Skånsk skogsstrategi belyser nu frågan i en reportageserie: ”Skog och vilt i balans, ja, men när?” där vi möter olika företrädare för organisationer och verksamheter som har frågan på sin agenda.
Först ut är Per-Arne Karlström, viltsamordnare för Södra Region Syd och även medlem i styrgruppen för Skånsk skogsstrategi
Upplever du att det finns viltproblematik utifrån din och verksamhets horisont?
– Absolut. Skador på skogen, negativ påverkan på biologisk mångfald, minskad tillväxt som direkt påverkar negativt på klimatet och sämre kvalité på älgstammen i form av lägre kalvvikter och lågt reproduktionstal.
Om ifall, vad består den i och vad beror det på?
– För mycket klövvilt i förhållande till mängd och kvalité av naturligt viltfoder i landskapet.
Hur förhåller ni er till den?
– Vi jobbar aktivt för ökad kunskap, insikt och engagemang för alla berörda.
Vad gör ni konkret?
– Vi har inom Södra genomfört ett projekt, Kraftsamling Tall. Nu pågår ett arbete med att tillsätta en permanent organisation som kommer arbeta med frågorna i minst samma omfattning som i projektet.
Det handlar om utbildning, information, uppföljning av mål och utvecklande av pedagogiska hjälpmedel som Viltdemohägnen m.m.
Vad borde göras konkret?
– En minskning av klövviltstammarna för att minska viltskadorna och höja kvalitén på viltstammarna, framför allt älgen.
Vad finns det för utmaningar?
– Öka kunskap, insikt och engagemang hos jägare och markägare.
Hur ser ni på frågan om utfodring?
– Att åtla med mycket små mängder för att effektivisera jakten är OK, men utfodring i övrigt ska inte förekomma i södra Sverige.
Vilka tycker du/ni borde samarbeta mer i den här frågan?
– Alla berörda.
Vem ska vi, om möjligt, kommunicera ett gemensamt budskap till?
– Markägare, jägare, myndigheter, politiker, organisationer som berörs.
Vilka möjligheter finns det på sikt att komma tillrätta med viltproblematiken?
– Inse att vi måste komma i balans med vilt och naturligt foder. Antalet klövvilt i Skåne har mångdubblats de senaste 20 åren. Vilket medför att betestrycket omöjliggör den viktigaste fodertillväxten som sker på ungskogsarealer och i bärrisskogar. Klövviltet måste anpassas till skogens och landskapets naturliga förutsättningar.
Text: Åke Högman
Relaterade insatser och aktiviteter kopplade till artikeln:
INNOVATION: Insats I1: Öka kvaliteten och effektiviteten på produktions- och arbetssätt
Aktiviteter: A. Ta fram nya innovativa sätt att dela och samla kunskap om viltskadornas omfattning och betydelse på fastighetsnivå. Utveckla en metod för att i markägarens skogsbruksplan beräkna och planera åtgärder i skogen för foderproduktion och därmed förändra markens bärförmåga för vilt, både kortsiktigt och långsiktigt. *
A. Stöd ett fokus på foderskapande åtgärder.
B. Klargör begreppet balans mellan viltet, skogen och det naturliga förekommande fodret.
C. Beskriv olika biotopers förmåga till viltfoderproduktion och möjlig viltstamsstorlek.
D. Anpassa klövviltpopulationen till skadeläget i förhållande till uppsatta mål, grundade på fakta från vedertagna inventeringsmetoder.
E. Säkerställ att förvaltningsplanerna formuleras utifrån de mål som finns, samt följ upp avskjutningsmålen.
