Även i år har SLU satsat på att sprida kunskap om djur, natur och oss människor med koppling till SVT:s sändning: ”Den stora älgvandringen”. Jonas Malmsten är veterinärmedicinsk expert på Institutionen för vilt, fisk & miljö, SLU, och varit delaktig i projektet.
När startade det här projektet och varför?
– 2019 sändes detta första gången. Begreppet ”slow TV” är ett koncept som fått mer och mer genomslag de senaste åren och att kombinera detta med en naturupplevelse kan vara en av anledningarna till att SVT valde att satsa just på detta. Det är lite som att naturen kommer in i folks vardagsrum på ett annat sätt än traditionella naturprogram och -filmer.
Hur har ni arbetat med det konkret?
– SLUs roll är utöver att bedriva forskning, undervisning och miljöanalys även att förmedla den kunskap som tillskansas. I det här projektet försöker vi finnas där för allmänheten för att svara på frågor och sprida det vi lärt oss om naturen genom alla år. Vi har ju även en del märkta älgar i området som en del av det stora älgprojekt vi bedrivit under ett antal år som bland annat går ut på att undersöka hur klimatförändringarna kan tänkas påverka en art som älgen. SLU kan sägas vara kunskapsresursen kopplat till älgvandringen.
Vilken typ av kunskap förmedlar ni och till vem?
– Vi förmedlar allt vi vet, i korta drag och det är baserat på den mångåriga älgforskning som bedrivits i landet sedan över 60 år. Mottagarna av denna information är alla som kan tänkas vara intresserade, inklusive andra forskare och forskningsinstitutioner, myndigheter, beslutsfattare och allmänheten. SLU kan nå ut till alla.
Vad ingår i er forskning om älg?
– Vår forskning är dynamisk och anpassar sig till rådande omständigheter. Ett projekt som går ut på att studera hur älgen påverkas av klimatförändringarna kan breddas till att även omfatta skogliga frågeställningar, sjukdomar, reproduktion, förvaltning, biologisk mångfald mm. Och tvärtom. Det mesta vi hittills gjort och det som pågår står att finna på slu.se/alg.
Några nya rön som du kan förmedla?
– Massor! Och för mycket för att återge här. Så kika gärna på slu.se/alg.
Vilken nytta kan man ha av er forskning?
– Det beror på vem som frågar egentligen. Grundforskningen använder vi för att vi och andra ska förstå älgen bättre och arbeta därifrån med mer tillämpad forskning för myndigheter, markägare, jägare, biologer/ekologer, beslutsfattare mm. Och allmänheten såklart. Att bara veta lite mer om en art eller om naturen kan sägas vara av nytta för alla.
Sista frågan, vad är det egentligen som är så speciellt med älgen?
– En mycket bra fråga som egentligen inte kan besvaras i generella termer. De flesta i Sverige har någon form av relation till älgen, stort som smått. Men som en lite mytomspunnen nationalsymbol så engagerar den många, både i och utanför landet. Hur landskapet och klimatet påverkar älgen är speciellt, precis som det omvända – hur älgen påverkar landskapet. Min personliga relation är mångbottnad men består mycket i fascination för hur älgen fungerar som art i dess miljö och hur detta varierar i tid och rum.
Text: Åke Högman
Relaterade insatser och aktiviteter kopplade till artikeln:
INNOVATION
Insats I1: Öka kvaliteten och effektiviteten på produktions- och arbetssätt
Aktiviteter: A. Ta fram nya innovativa sätt att dela och samla kunskap om viltskadornas omfattning och betydelse på fastighetsnivå. Utveckla en metod för att i markägarens skogsbruksplan beräkna och planera åtgärder i skogen för foderproduktion och därmed förändra markens bärförmåga för vilt, både kortsiktigt och långsiktigt. *
PRODUKTION
Insats P4*: Naturligt viltfoder och viltets foderbehov i balans (A-C)
Stödja älgförvaltningsgrupperna så att de når de skogliga målen (D-E)
Aktiviteter:
A. Stöd ett fokus på foderskapande åtgärder.
B. Klargör begreppet balans mellan viltet, skogen och det naturliga förekommande fodret.
C. Beskriv olika biotopers förmåga till viltfoderproduktion och möjlig viltstamsstorlek.
D. Anpassa klövviltpopulationen till skadeläget i förhållande till uppsatta mål, grundade på fakta från vedertagna inventeringsmetoder.
E. Säkerställ att förvaltningsplanerna formuleras utifrån de mål som finns, samt följ upp avskjutningsmålen.
