Hybrider av snabbväxande valnöt kan vara ett alternativ i skogsbruket. Jens Peter Skovsgaard, professor i skogsskötsel vid SLU, är nu igång med sitt andra försök.
För sex år sedan anlade du den första omgången snabbväxande valnöt på Bjärehalvön norr om Hallandsåsen. Hur har utfallet blivit så här långt?
– Vi planterade två olika typer av hybridvalnöt (Juglans x intermedia): NG23 och NG38. Överlevnaden är på topp och båda växer mycket snabbt.
Vad är det med valnötsträdet som gör det intressant i en skånsk kontext och hur värderar du valnöt ur ett klimaperspektiv?
– Valnöt växer redan bra på många ställen i Götaland och Svealand. Den nuvarande eller förväntade temperaturhöjningen kommer att gynna valnöt ytterligare.
Vad ser du för möjligheter på sikt?
– Det finns en stor efterfrågan på virke av valnöt och marknadspriset är högt, ofta högre än för ek. Valnöt är en nischprodukt med en potential över genomsnittet.
Vilka utmaningar står man inför i ett sådant här projekt?
– Tyvärr så har det varit ett problem med att få toppskotten att mogna. Därför finns det oväntat många klykor i det första experimentet. Båda typerna reagerade å andra sidan positivt på gödsling och på ogräsbekämpning. Vi har gjort nya experiment på andra orter i både Götaland och Sveland för att undersöka detta ytterligare. De nya experimenten inkluderar ett större antal olika arter och valnötshybrider.
Det finns en del restriktioner som omgärdar den här typen av träd på vilket sätt anpassas testet efter dem?
– Vår forskning om valnöt sker oberoende av restriktioner. Restriktioner är en administrativ fråga, eller en följd av lagstiftning, och kan ändras om så önskas. Skogspolitiska frågor ingår inte i den här fasen av projektet.
Testerna görs också för att se om man kan odla valnöt i större skala, kommer vi se väldiga valnötsskogar i Skåne och södra Sverige i framtiden?
– Det tror jag inte. Däremot att framsynta skogsägare och förvaltare kommer att odla valnöt som en värdeproducerande nischprodukt. Dessutom kan de ju njuta av att äta nötterna i väntan på att timret ska bli klart för avverkning!
Text: Åke Högman
Relaterade insatser och aktiviteter kopplade till artikeln:
Insats I1: Öka kvaliteten och effektiviteten på produktions- och arbetssätt
Aktiviteter: B. Öka kunskapsuppbyggnaden om nya trädslag i skånskt skogsbruk genom att samla in erfarenheter från praktisk användning och samordna med kunskap från forskande institutioner. Ett adaptivt arbetssätt ska leda till att riktlinjer för anläggning och skötsel av bestånd avvägs mot risker för skogsägare och miljö. Testa olika trädslag och andra/nya provenienser som idag odlas i klimat som liknar det vi kommer att få.
Insats P2: Aktiv skogsskötsel för robusta skogar med hög tillväxt.
Aktiviteter: A. Tydliggör betydelsen av att använda förädlat och testat skogsodlingsmaterial, både för uthållig produktion och anpassning till nya klimatförutsättningar. Verka för att försörjningen av förädlat och testat skogsodlingsmaterial omfattar även lövträd, inte minst ädellöv.
