Asken och almen är två välkända och uppskattade trädslag vars existens under många år varit hotad. Nu har Sveaskog bestämt sig för att satsa 500 000 kronor under 2021, med uppskalning kommande år, för att tillsammans med Skogforsk och SLU bygga upp ett projekt för en räddningsinsats. Thomas Kraft på Skogforsk är delaktig i projektet och sitter även med i styrgruppen för Skånsk skogsstrategi.
Hur uppstod projektet?
– Vi har sedan flera år jobbat med att förädla för resistens i ask men finansieringen har varit otillräcklig och utan kontinuitet. Sveaskog kontaktade oss och sade att man var villig att satsa på ett projekt för att rädda asken och almen och frågade vad som var möjligt att göra.
Vad går projektet ut på?
– För ask har vi redan påbörjat arbetet med att identifiera träd som potentiellt är resistenta mot askskottssjukan, men mycket mindre har gjorts för alm. Projektet går ut på att identifiera resistenta träd, testa dessa systematiskt och sedan utföra korsningar för att öka resistensen genom förädling och att uppföröka resistenta träd.
Projektet är ett samarbete mellan er på Skogforsk, SLU och Sveaskog. Hur ser rollfördelningen ut?
– Sveaskog finansierar projektet men förhoppningen är att få med fler finansiärer i framtiden. Sveaskog sitter med i styrgruppen för projektet och sedan är det SLU och Skogforsk som tillsammans utför projektet.
Hur mycket frisk alm respektive ask finns det idag i Sverige?
– För ask vet vi att det finns en låg frekvens av resistenta askar men dessa behöver verifieras i kontrollerade försök. För alm vet vi mycket mindre så där behöver vi börja med en inventering där vi kan utnyttja allmänheten för att hitta intressanta träd.
Problemen har varit kända länge, hur kommer det sig att en räddningsinsats kommer igång först nu?
– Det har jag inget bra svar på, men delvis beror det väl på att det ekonomiska intresset för dessa trädslag är lågt.
Vad betyder det att åter få in ask och alm in i våra skogar?
– Både ask och alm är viktiga för den biologiska mångfalden. Många arter av svampar, lavar och insekter är beroende av ask och alm och om träden försvinner så dör även många av dessa arter ut.
Hur ser tidshorisonten ut för projektet?
– Vi startar arbetet i år med att undersöka kunskapsläget för alm och ta fram planer för det fortsatta arbetet, sedan kommer vi att jobba parallellt med båda trädslagen. Arbetet kommer att ta lång tid och det finns inget slutdatum satt för projektet, vi fortsätter tills vi känner oss trygga med att ha fått fram resistenta träd som kan planteras ut i naturen.
Hur kommer ni att gå tillväga rent konkret?
– Steg ett är att identifiera träd som potentiellt är resistenta och för detta arbete behöver vi allmänhetens hjälp. Detta första steg är redan påbörjat inom ramen för andra projekt för ask. Dessa träd behöver sedan testas i jämförande och kontrollerade försök för att verifiera att träden verkligen är resistenta. Därefter kan vi korsa olika resistenta träd för att vidareutveckla resistensen och slutligen uppföröka de resistenta genotyperna.
Text: Åke Högman
Relaterade insatser och aktiviteter kopplade till artikeln:
PRODUKTION:
Insats P2: Aktiv skogsskötsel för robusta skogar med hög tillväxt.
Aktiviteter:
A. Tydliggör betydelsen av att använda förädlat och testat skogsodlingsmaterial, både för uthållig produktion och anpassning till nya klimatförutsättningar. Verka för att försörjningen av förädlat och testat skogsodlingsmaterial omfattar även lövträd, inte minst ädellöv.
E. Stödja förädling av skogsträd och forskning kring resistenta lövplantor av ex ask, alm.
