Skogsstyrelsen har under det senaste decenniet gjort en omvärldsanalys varje år och för olika användningsområden. I år låg fokus på nationella skogsprogrammet och presenterades för ett tag sedan på skogsprogrammets årskonferens. Erik Sollander, skogspolitisk strateg på enheten för policy och analys, Skogsstyrelsen, har varit sammankallande.
Hur gick ni till väga?
– Vi har varit en grupp på fyra på Skogsstyrelsens enhet för Policy och analysenheten, med mig som sammankallande, som fick uppdraget från vår ledning, som i sin tur fått det från regeringskansliet. I uppstartsmötet gjorde vi en grov tematisk indelning vad vi trodde vi skulle behöva titta på, fördelade ämnena mellan oss och gjorde en tidplan med ett antal möten och vad vi skulle ha gjort till respektive möte. Som en del i analysen hade vi bett ett antal skogliga intressenter ge sin syn på vad som är de viktigaste trenderna. Ett antal av dem hade även bidragit med underlag. Det underlaget finns summerat i form av en aktörsanalys i en bilaga till rapporten.
Hur har den blivit mottagen?
– Med stort intresse, från ovanligt många nationella intressenter och även en del internationella.
På vilket sätt påverkar analysen det nationella skogsprogrammet?
– Vi tror att flera trender kan påverka skogsprogrammet rätt kraftigt.
Främst då två av de centrala slutsatserna: ”Finansmarknaderna börjar driva hållbar utveckling”; och ”EU-politiken kring skog avviker från svensk skogspolitik” [se vidare avsnitt 5.2 och 5.3 i rapporten].
I en omvärldsanalys så försöker man normalt beskriva stora trender och hur de kan påverka området man studerar. Ibland går man längre och föreslår vad som bör göras, men vi valde att inte göra det. Tanken med omvärldsanalysen var ju att ge inspel till det fortsatta arbetet inom det nationella skogsprogrammet.
Vilket inflytande kan den ha på de regionala skogsstrategierna?
– Jag kan mycket väl tänka mig att flera av de regionala strategierna behöver ta upp och försöka hantera ett antal av de trender vi identifierade.
Vad pekar den på för utmaningar?
– I princip tror jag det handlar om att vi måste se över delar av svensk skogs- och miljöpolitik för att omvärlden, både i form av EU och finansmarknaderna, ska se svenskt skogsbruk som tillräckligt hållbart. Om omvärlden inte gör det kan det få stora negativa effekter på svensk skogsnäring i bred bemärkelse.
Möjligheter?
– Om skogsbruket klarar att ses som tillräckligt bra ur hållbarhetssynpunkt så finns väldigt stor potential. Redan idag är det ekonomiska värdet av skogsnäringen stort och det finns gott om utvecklingspotential, främst skogsindustriellt, med att ta fram en lång rad produkter med kapacitet att ersätta olika fossila resurser. Det här är rätt väl beskrivet i nationella skogsprogrammets underlagsrapport från arbetsgrupp 3 som i princip handlade om skogsindustri. Rapporten ligger på Regeringskansliets webbplats.
Vilka är de centrala slutsatserna?
– I korthet att vi nog måste se över delar av skogs- och miljöpolitiken för att omvärlden ska se svenskt skogsbruk som tillräckligt bra ur hållbarhetssynpunkt.
Text: Åke Högman
