Alice Nicolle är våtmarkshandläggare på Fiske- och restaureringsenheten på Länsstyrelsen och har disputerat i limnologi (läran om inlandsvatten). Här berättar hon om pågående projekt och utmaningar och möjligheter när det gäller det skånska vattnet.
Vilka konkreta projekt inriktade på vatten och skog driver Länsstyrelsen för närvarande?
– Vi håller på att förbereda projekt som gäller återvätning av mossområden i skogsområde med syfte att minska utsläpp av växthusgaser. Än så länge så har vi enbart tagit fram underlag för att identifiera potentiella åtgärdsområden. Vi kommer att samarbeta med Skogsstyrelsen angående genomförande av åtgärder då Skogsstyrelsen har fått medel för detta. Vi är inblandade i Jan Lannérs (Skogsstyrelsen) projekt där man vill utveckla åtgärder inom skötsel av skog för att minska läckage av humusämnen, metylerat kvicksilver och järn till vattendrag. Working title är ”Ekologiskt funktionella kantzoner och våtmarker – motåtgärder med evidens mot ökade färgtal och läckage av miljöfarliga ämnen ”.
Vilka speciella skogliga utmaningar finns det gällande vatten i Skåne?
– I Skåne ser vi att en stor utmaning är att börja med att återväta utdikade skogsområden. Detta är en viktig åtgärd för att minska sårbarheten då torra somrar förväntas bli allt vanligare, men även för att minska växthusgas utsläpp och utsläpp av humusämnen. Enligt vissa uppskattningar härrör 20% av alla växthusgasutsläpp i Sverige från utdikade våtmarker eller mossar. Läckage av humusämnen har blivit ett allt större problem för dricksvattenförsörjningen. Utdikningen och planteringen av gran monokulturer har även lett till en utarmning av skogens artmångfald, då många arter som är knutna till vattenspegel eller till öppna mossområden har försvunnit. En återvätning av utdikade skogar skulle alltså även leda till en högre artmångfald.
– En annan utmaning är att inrätta skyddszoner längs med vattendrag i skogen där inga skogsmaskiner stör markstrukturen och där lövträd planteras, särskild de områdena i strandkanten där grundvatten väller upp från marken. Även detta för att minska läckage av humus och järn.
– Vi ser även utmaningar med att åtgärda vandringshinder i skogsvattendrag för att öka artmångfalden i vattendrag, dessa utmaningar finns dock även i jordbrukslandskapet. Samma gäller för att återföra block och sten som tidigare har rensats ur vattendrag med syfte att öka markavvattningen. Dessa rensningar har lett till enformiga vattendrag där boplatser för bottenlevande djur har försvunnit, och där man som följd kan se en lägre artmångfald.
Möjligheter?
– Vi ser stora möjligheter med att restaurera utdikade områden i skogen med hjälp av statlig stöd för markägare. Som nämnt ovan så kan skogsvåtmarker ha många positiva effekter, och är alltså oftast multifunktionella. Artmångfalden kan öka, vatten hålls kvar i landskapet och minskar sårbarheten under torra perioder, läckage av humusämnen minskar. Från regeringens håll har man beslutat att satsa ganska stora medel på detta under de kommande tre åren, nu behöver man hitta ett bra arbetssätt så att dessa medel kan användas som bidrag till återvätningsprojekt.
Rent allmänt när det kommer till aspekter på vatten i Skåne, hur ser det ut?
– Allmänt så är sjöar och vattendrag mycket påverkade i Skåne. Den allra största påverkan ser vi dock i jordbrukslandskapet i den västra och sydvästra delen av landet där närsaltläckage orsakar problem i nästan alla vattendrag och sjöar. Jordbruksverksamheten i sydvästra Skåne är mycket produktivt och förser även resten av Sverige med en stor mäng råvaror. Baksidan av denna verksamheten är att stora mängder kväve och fosfor från jordbruket hamnar i vattendrag, sjöar och hav. I samband med utdikning, rätning och rensning av vattendrag för att förbättra markavvattningen har man dessutom förändrat vattendragens och våtmarkernas utseende, med följd att 90% av våtmarksområdena i Skåne har försvunnit och att långa sträckor av vattendrag har bortrationaliserats. De vattendragssträckor är kvar ligger oftast väldigt djupt och har branta kanter, och kan inte svämma över på sin naturliga svämplan längre. På det sättet skyndar vattnet väldigt snabbt från avrinningsområdet till havet och hinner inte genomgå naturliga reningsprocesser eller processer som buffrar mot de stora flödestopparna i vattendragen.
– I skogsområdena är påverkan av närsaltläckage liten men rätningar, rensningar och utdikning av våtmarksområden ser vi även där.
Text: Åke Högman
Relaterade insatser och aktiviteter kopplade till ämnet i artikeln.
Innovation
Insats I1: Öka kvaliteten och effektiviteten på produktions- och arbetssätt
Aktiviteter:
E. Hitta, prova, sprida nya sätt för att behålla vattnet i skogen genom att nyttja befintligvatteninfrastruktur i skogslandskapen och reglera vattnet på nytt sätt till torra skogar.
Miljö
Insats M1: Ett aktivt bidragande till den biologiska mångfalden.
Aktiviteter:
H. Verka för att integrera landskapsperspektiv på ett tydligare sätt. Exempelvis genom studiecirklar eller tematräffar i en by eller annat landskapsområde. Där kan man t ex diskutera vattnets väg ilandskapet, vilt, vilka naturvärden det aktuella landskapet har och olika artersspridningsmöjligheter kopplat till Grön infrastruktur.
