Mostarin Ara är doktorand vid SLU. Hennes forskning inom ramen för FRAS* handlar om röjning av den svenska skogen.
När startade du projektet?
– I januari 2018. Min bakgrund inom skogsbruk och vilja till att utbilda mig i skogsskötsel ledde fram till att studera röjning.
Du har studerat alternativa metoder för planteringsförband, det vanligaste är att man använder det kvadratiska avståndet, 2X2, vad har utfallet blivit?
– Som en del av mitt projekt jämförde jag och min forskargrupp, det traditionella kvadratiska planteringsförbandet med olika rektangulära utformningar för att undersöka effekten på produktion och kvalitet i bestånden. Trädslagen i undersökningen var gran, tall och contortatall och här fann vi inga skillnader mellan den kvadratiska och den rektangulära metoden. Så om du har samma mängd träd per ytenhet kan du plantera träden hur du vill.
Du har också studerat föryngringar av barrträdskog och på vilket sätt det påverkar utvecklingen av ungskog.
– Vi undersökte artsammansättningen i svenska ungskogar. För att göra det använde vi Äbins nationella inventeringsdata som samlats in mellan 2015-2018. I det inventerade området föryngrades 80% av arealen med gran och tall, men bara hälften av området utvecklades till barrungskogar (1-4 meter). På grund av misslyckade föryngringar förändrades artsammansättningen i den unga skogen mer än vad som är genomsnittligt i etableringsfasen.
Du har även studerat naturlig föryngring av björk i barrträdsplanteringar. Vad har utfallit blivit där?
– Vi undersökte potentialen för olika röjningsstrategier i blandbestånd med gran och björk för att göra avvägningar mellan produktion och fodertillgänglighet. Vi använde fyra strategier – ingen röjning (kontroll), att ta bort allt löv(totalröjning), ta bort allt löv inom 0,75 m radie kring granarna (punktröjning) och ta bort allt löv utom 2 000 björkar / ha (tät röjning). Våra resultat tyder på, att det är den sistnämnda strategin som är bäst lämpad som potentiell röjningsstrategi.
Vad ska du göra efter att projektet är avslutat?
– Jag har ytterligare ett år kvar till min doktorsexamen. Det kommande året kommer jag att fortsätta arbeta med frågor om tillväxt och ekonomi relaterat till blandbestånd av gran och björk. Jag är bara i början av min forskarkarriär och det finns så många saker att lära sig och implementera i skogsforskningen, så jag skulle vilja fortsätta utbilda mig och bidra till forskningen även efter min examen.
*FRAS-Framtidens skogsskötsel i södra Sverige
FRAS vill bidra till att vidareutveckla skogsskötseln i södra Sverige och anpassa skogsskötseln till dagens och framtidens behov och förutsättningar. Detta sker i nära samarbete med skogsnäringen i regionen. En dialog förs också med andra intressenter som berörs av skogsbruket för att fånga skogens alla nyttor.
Text: Åke Högman
Relaterade insatser och aktiviteter inom Skånsk skogsstrategi:
Innovation – Insats I5: Höja förändrings- och innovationsförmågan för skogens samtliga aktörer.
Aktiviteter:
A. Facilitera bättre uppföljningar och utvärderingar av projekt, forskning och försök relaterade till skog, skogsskötsel och skogsmark gjorda i Skåne. Ett mera aktivt lärande!
B. Kompetensutveckling för och mellan skogens aktörer där skogsproduktionsutbildningar fårbättre förståelse för naturvårdsperspektivet och biologiutbildningarna bättre förståelse förproduktionsperspektivet.
Miljö – Insats M1: Ett aktivt bidragande till den biologiska mångfalden.
Aktiviteter:
F. Stärk dialog mellan myndigheter, forskning och markägare och skapa stimulerandemötesplatser.
Produktion – Insats P2: Aktiv skogsskötsel för robusta skogar med hög tillväxt.
Aktiviteter: F. Understödja aktiv skötsel, exempelvis genom tydliga mål anpassad för ståndorten.
Insats P4*: Säkerställ skog och vilt i balans.
Aktiviteter: A. Stöd ett fokus på foderskapande åtgärder och balans mellan viltet, skogen och det naturligt förekommande fodret. *
