Stiftelsen Skånska Landskap förvaltar ett markinnehav på ca 10 800 ha och bedriver bland annat verksamhet i 19 strövområden. Johanna Pedersen jobbar som folkhälso- och friluftsstrateg på Stiftelsen Skånska Landskap och är verksamhetsansvarig för stiftelsens nitton strövområden. Hon har tillsammans med sina kollegerutvecklat en zonkarta för att förhindra krockar mellan vandrare och cyklister.
Hur uppkom den här idén?
– Vi ser ett ökat tryck på våra strövområden; fler vill ta sig ut, särskilt nu under pandemin har antalet besökare ökat stort. Friluftslivet har också förändrats. Det sätt som människor kanske nyttjade våra områden på för ca 20-30 år sedan, när många av strövområdena anlades, är annorlunda jämfört med idag. Förutom att fler och fler av de som kommer ut är ovana vid naturen, så har val av aktivitet ändrats. Vi ser exempelvis att cykling som aktivitet har ökat, och fortsätter att öka. Vi på stiftelsen har funderat mycket på hur vi ska kunna möta de nya utmaningar och behov som uppstår; hur vi ska kunna fortsätta möjliggöra för fler att kunna vistas i naturen samtidigt som vi bedriver ett hållbart skogsbruk. Eftersom jag själv är utbildad beteendevetare så föddes idén om att kunna ”nudga” människor rätt i våra strövområden. (Nudging handlar i korthet om att ge folk en knuff i rätt riktning, underlätta för människor att göra ”rätt” val). Genom bidrag från naturvårdsverket kunde vi sedan starta ett projekt där vi kunde anlita en nudgingexpert. Arbetet med henne landade sedan i det zoneringsprojekt som vi nu testar i Fulltofta strövområde, vårt största strövområde.
När sjösattes den?
– Arbetet med konsulten startade hösten 2018 men det var först nu, hösten 2020, som vi lanserar zoneringskartan. Det blev ett visst uppehåll då jag varit föräldraledig under ett år.
Har ni samarbetat i frågan med någon?
– I arbetet med nudgingexperten/-konsulten så gjordes två enkätstudier; en för cyklister och en till övriga besöksgrupper. Den gav oss en fingervisning om var konflikter kunde uppstå/vilka konflikter som fanns.
Berätta lite mer om hur det funkar.
– Tanken med zoneringsprojektet är att jobba med människors förväntningar. Vår förhoppning är att kartan ska kunna ge en hint om var man bör ta sig i området utifrån den aktivitet man vill utföra. Vill man vara mer ostörd är det exempelvis de gröna zonerna man ska ta sig till. Befinner man sig däremot i den blå zonen får man vara beredd på att möta andra besökare och då gäller det att visa extra hänsyn. Vi har satt samman ett par råd där vi bland annat uppmanar besökare att: ”Långsammast går först”, ”Hälsa på dem du möter” och ”Respektera djur och natur”. Genom betesmarkerna och på de tillgänglighetsanpassade stigarna ber vi även cyklister att leda cykeln.
Vi vill också nå ut med budskapet att all form av tävlingscykling eller cykling på tid, där man tar sig fram i hög hastighet, undanbedes från Fulltofta. Den typen av aktivitet tror vi passar bättre på leder anlagda för just cykling.
Hur har det gått?
– Vi kommer att göra en första utvärdering i början av sommaren nästa år. Det kommer att bli intressant att se om vi lyckas nå ut med vårt budskap, hur det uppfattas och om det praktiseras i verkligheten.
För bättre upplösning ladda ner den på Stiftelsen Skånska landskaps webbplats.
Den är också kopplad till Allemansrätten, på vilket sätt?
– Stigcykling är inte förbjudet enligt lag utan går under allemansrättens ledord; inte störa- inte förstöra. Vi uppmanar alla att hålla sig till de anlagda lederna. Där har vi som markägare godkänt ett visst slitage. Däremot är det ju aldrig tillåtet att göra egna stigar och spår. På zoneringskartan har vi valt att färga in ett område med gul färg och kalla detta för en ”känslig zon”. Här vill vi visa på att naturen kan vara extra känslig (leden här går delvis över en mosse) och att man därför får vara extra försiktig för att inte förstöra/slita alltför mycket på naturen. Därför undanber vi cykling i detta område under vinterhalvåret oktober-mars.
Hur kommer ni att gå vidare?
– Vi kommer som sagt att göra en första utvärdering i början av sommaren och därefter får vi se hur vi går vidare. Det blir intressant att se hur projektet uppfattas. Det kan vara så att vi behöver fortsätta jobba på att sprida idén om projektet för att det ska nå besökarna. Det kan också vara så att vi behöver justera någon eller ett par punkter. Det får framtiden utvisa!
Text: Åke Högman
Relaterade insatser/aktiviteter i Skånsk skogsstrategi som kopplar an till artikeln:
Insats: R1: Förbättra förutsättningarna för skogen som upplevelsemiljö.
Aktiviteter: A. Stärk dialogen mellan myndigheter, ideella sektorn och näringslivet genom att skapa mötesplatser och forum för samverkan. Hitta ambassadörer inom friluftsliv och naturturism. *
B. Initiera en dialog mellan organisatörer av friluftslivs- eller besöksnäringsaktiviteter och ex kommun, markägare om allemansrättens möjligheter och begränsningar.
D. Bidra till förutsättningarna för målgruppsanpassade upplevelser i skogen och till affärsmöjligheter inom rekreation & turism relaterade till skogsupplevelser. Sammanfatta och tydliggör vilka skogsområden som finns tillgänglighetsanpassade.
E. Bidra med att lyfta Friluftslivets år 2021*
