Nyligen kom ett nytt kapitel Skogsskötselserien i vilket beskrivs hur skogens kolbalans fungerar under svenska förhållanden. Långköraren Skogsskötselserien vars första kapitel kom 2007, är en sammanställning av kunskap om skogsskötsel skriven av forskare och därefter redaktionellt bearbetad. Den används som lärobok vid skogliga utbildningar, av yrkesverksamma i skogsbruket och angränsande verksamheter och av skogsägare. Skånsk skogsstrategi blev nyfikna på denna uthållighet och tog kontakt med Clas Fries på Skogsstyrelsen som är redaktör och projektledare.
Hur började projektet?
– Våren 2004 fick jag frågan om jag ville göra en förstudie om det fanns förutsättningar för att ta fram en kunskapssammanställning om skogsskötsel. Det visade sig att det fanns ett klart intresse hos oss, men också i skogsbruket, det vill säga skogsbolag och skogsägarföreningar samt vid SLU som ju utbildar jägmästare och skogsmästare för ett sådant material eftersom aktuell lärobok saknades.
Hur länge har du arbetat med skötselserien?
– Jag utsågs till projektledare för Skogsskötselserien och har nog jobbat i snitt 20 % av heltid med den sedan 2005 fram till idag. Jag tog fram ett förslag till innehåll som sedan beslutades av en styrgrupp som tillsattas till projektet. Jag rekryterade författare till de olika kapitlen. Totalt har omkring 70 olika personer medverkat genom att skriva inom sina specialistområden. Successivt tog jag över redaktörskapet eftersom jag kunde ämnet och även är rätt bra på att hantera svenska språket. Första kapitlet (Röjning) kom i november 2007. Det blev sedan en intensiv produktionsfas av förstaupplagor fram till 2011, därefter några eftersläntrare. Från ca 2012 har 17 av förstaupplagorna uppdaterats/reviderats till andraupplagor.
Vilken är målgruppen?
– Från början var målgruppen tjänstemän vid Skogsvårdsstyrelserna, men den vidgades snabbt till att gälla alla skogstjänstemän i skogssektorn, studenter på högskolan, SLU och Linnéuniversitetet och intresserade skogsägare. Serien rönte ganska snabbt stor uppskattning och har varit uppskattad sedan dess. Den har också ”gott renommé”.
Vilka reaktioner får ni på materialet?
– Jag har bara fått positiva omdömen från olika håll under åren, inget negativt vad jag kan påminna mig om. 2016 fick jag ett konkret uttryck för den betydelse serien haft i landet då jag tilldelades Guldkvisten för mitt då 10-åriga arbete som projektledare och senare också redaktör. Jag tror, men vet inte säkert, att många av intressenterna, bland annat lärare och utbildare i skogssektorn tycker att fördjupningsnivån och pedagogiken i framställningen är bra. Skogsskötselserien inger förtroende, den är snygg och skriven av välrenommerade forskare.
Vad ligger på lut framöver?
– Innan sommaren kommer ett kapitel med den preliminära titeln ”Skogsskötsel och virkesegenskaper”. Den tar upp hur skogsskötseln påverkar egenskaperna hos virket, men också mycket om hur virke kan användas till traditionella och nya produkter.
När är Skogsskötselserien komplett?
– Det finns idag ingen plan för nya kapitel, men det kan ju komma förslag på nya teman att ta upp. Ett skulle kunna vara naturvårdande skogsskötsel, något som är aktuellt för en stor andel av avsatta, skyddade områden. Jag tycker också det skulle vara intressant med ett kapitel om hur och varför sättet att bruka skogen har varierat över tid från 1800-talet och framåt.
Text: Åke Högman
