Mikolaj Lula tog sin kandidatexamen vid Poznans Lantbruksuniversitet i Polen med huvudämnet skogsskötsel. Han fortsatte sin grundutbildning vid Institutionen för Sydsvensk Skogsvetenskap (SLU), och gick ett tvåårigt masterprogram, Euroforester. För närvarande är han anställd som doktorand och inom ramen för FRAS (Framtidens skogsskötsel i södra Sverige). Han driver ett projekt där effektiva sätt att föryngra tall i södra Sverige undersöks.
Berätta om tallföryngringsprojektet, hur började det?
– Projektet motiveras av den sjunkande användningen av tall i sydsvenska föryngringar under de senaste decennierna som bland annat orsakas av stora viltbetesskador. Denna utveckling är oroväckande, tallen är viktig ur både ett ekonomiskt och ett biodiversitetsperspektiv. Målet är att säkerställa snabb och säker etablering av framtida tallskogar i södra Sverige. Projektet startade i hösten 2017 och är ett av sex parallella doktorandprojekt inom forskningsprogrammet FRAS.
Var befinner ni er idag i projektet?
– Just nu är några av mina studier under kvalitetsgranskning och förhoppningsvis kommer de snart att vara tillgängliga för en bredare publik. Annars fortsätter jag arbetet med mina två fältförsök där jag undersöker effekterna av olika föryngrings- och röjningsmetoder på etablering och tillväxt hos tall.
Hur landade det inom ramen för FRAS?
– Ett av de viktigaste målen för FRAS är att anpassa olika skötselåtgärder till variationen i ståndortsegenskaper inom och mellan bestånd. Mitt arbete är nära kopplat till detta mål. Mina studier visar tydligt att rätt trädslagsval och rätt anpassning av föryngringsmetod till ståndorten är avgörande för produktion och ekonomi men också för biodiversitet.
Vilka är möjligheterna för framtiden som det här skapar?
– Projektet syftar till att förbättra kunskapen om vilken metod för anläggning av tallskog är lämpligast på en viss ståndort i södra Sverige. Förhoppningsvis ska mitt doktorandprojekt bidra till en ökat andelen tall av god kvalitet på marker med mellanbonitet och på ren tallmark.
Vilka är utmaningarna?
– Trots en mångårig och omfattande forskning kring föryngring av tallskog i Sverige är föryngringsmönstren, föryngringsdynamik och de faktorer som påverkar plantornas dödlighet i olika tallföryngringsmetoder fortfarande dåligt kända. En av anledningarna till detta är att det finns få kontrollerade experiment där man jämför olika föryngringsmetoder. Vid studier av olika föryngringsmetoder har man därför ofta varit tvungen att utgå från jämförelser av närbelägna bestånd etablerade med olika metoder. Mot denna bakgrund är det angeläget att kontrollerade experiment med olika föryngringsmetoder i tallskog kommer till stånd.
Om man ser till Skåne, finns det speciella förutsättningar som man måste ta hänsyn till?
– Skåne är ett län där gran ofta växer utanför sin naturliga utbredning. Skåne har också en hög viltpopulation som i stor utsträckning påverkar skogsägarens uppfattning av träslagsval. Resultatet är att gran ofta är planterad på mark som inte är lämplig för detta trädslag och att det troligtvis hade varit bättre med ett annat trädslagsval. Det kan ha allvarliga konsekvenser för de sydsvenska skogarnas framtida produktion av många ekosystemtjänster.
Text: Åke Högman
