När det gäller skydd av skog i Skåne är en utmaning är att knyta ihop arealerna och skapa en ”grön infrastruktur”, detta för de organismer som är beroende av främst äldre ädellövskog. Samtidigt är skyddet av skog en del av en betydligt mer övergripande målbild.
Christer Persson är handläggare på Länsstyrelsen Skåne.
Vilka mål är uppsatta för områdesskydd och reservatsbildning?
– Länsstyrelsen Skåne ska genom områdesskydd bidra till att skydda 10 % av länets land- och sötvattenareal (Nagoya anger 17%) och 10 % av länets marina areal (Nagoya 10%) till utgången av år 2020 i syfte att långsiktigt säkerställa den biologiska mångfalden. Länsstyrelsen planerar att fastställa nya och utvidgade områdesskydd avseende 630 hektar produktiv skog, 26 hektar limniska och 58 000 hektar marina miljöer under 2020.
Hur långt har vi kommit i Skåne för att uppfylla målen?
– Vid halvårsskiftet 2020 hade vi skyddat 4,6% av länets areal land- och sötvatten (målet är 10%) och 21,7% av länets areal saltvatten (målet är 10%). Vidare har vi skyddat ca 770 ha produktiv skog (målet är 630 hektar), ca 13 hektar limniska miljöer (målet är 26 hektar) och 58 488 hektar marina miljöer, målet är 58 000 hektar). När det gäller siffran för skyddad skog ingår skogsarealen 494 ha för ett djurskyddsområde där syftet i första hand är att skydda kronhjort, inte skog.
Beskriv möjligheterna med det här arbetet.
– Möjligheterna att uppnå miljömålen genom områdesskydd är varierande beroende på vilken typ av miljöer det handlar om. När det gäller skydd av skog fungerar det bra. Vi arbetar gärna med stora, sammanhängande objekt. Samarbetet med markägarna fungerar mycket bra. Den begränsande faktorn är tillgången till markåtkomstmedel från Naturvårdsverket.
Vilka är utmaningarna?
– När det gäller skog är den största utmaningen att få regeringen att anslå tillräckligt med medel för markåtkomst.
Vilka är utmaningarna specifikt för den skånska skogen?
– Se ovan. Vi har fokus på skydd av stora, sammanhängande arealer med ädellövskog. En utmaning är att knyta ihop arealerna och skapa en ”grön infrastruktur” för de organismer som är beroende av främst äldre ädellövskog. För att nå framgång krävs ett fortsatt gott samarbete med bland annat markägare, kommuner och Skogsstyrelsen. Det korta budgetperspektivet och den osäkra och varierande tillgången till markåtkomstmedel under de senaste åren, framför allt 2019, har lett till att arbetet har blivit mindre effektivt och har skapat onödiga påfrestningar i relationerna till markägare eftersom det inte har gått att lämna klara besked om när avtal kan genomföras.
Hur ser framtidsutsikterna ut?
– Statsfinanserna är hårt anstränga på grund av pågående pandemi. Prognosen för 2021 är att anslagen ökar men på lite längre sikt finns det risk för att tillgången till markåtkomstmedel minskar. Klimatförändringarna kan komma att påverka ädellövskogarnas vitalitet och beståndssammansättning. Det finns också en risk för att främmande och/eller invasiva arter etablerar sig i bestånden och påverkar dessa negativt.
Text: Åke Högman
