Länsstyrelsens arbete med grön infrastruktur innebär att involvera alla aktörer i landskapet i ett arbetssätt där vi tillsammans planerar för långsiktigt hållbara landskap.
Gudrun Berlin samordnar arbetet med att genomföra handlingsplanen för Grön infrastruktur:
– Det gäller genomförandet av åtgärderna som tagits fram i handlingsplanen men en viktig del är också att fram kunskapsunderlag för att kunna planera i ett landskapsperspektiv (Grön infrastruktur). Underlag som kan användas vid planering av åtgärder och beslut både internt på länsstyrelsen och av landskapets olika aktörer. Det är viktigt att få in landskapsperspektivet och ekologiska samband i alla planerade åtgärder, till exempel var skogliga avsättningar görs och hur hänsyn tas. Vi vill även inspirera genom att visa goda exempel på åtgärder som gjorts.
Med sina 75 föreslagna åtgärder är handlingsplanen minst sagt omfattande, och upprinnelsen var ett regeringsuppdrag, hur skulle du vilja beskriva det?
– Upprinnelsen till regeringsuppdraget Grön infrastruktur är att Sverige inte klarar miljökvalitetsmålen och internationella åtaganden. Därför behövs ett nytt arbetssätt där man lyfter blicken från värdekärnor till att arbete med landskapsperspektivet och de ekologiska sambanden.
Hur ser status ut i nuläget?
– Vi är i gång men det är ett långsiktigt arbete. Dialogen en viktig del. Att få med olika aktörer i landskapet är en förutsättning, här har vi bara börjat. Markägare tillhör en nyckelgrupp för att kunna stärka biologiska mångfalden i landskapet. Vid senaste avstämning/uppföljning av Länsstyrelsens åtgärder visar att 48 av 59 åtgärder är påbörjade och 1 är klar. Därutöver har några åtgärder påbörjats av andra aktörer. Skogsstyrelsen har bland annat påbörjat en åtgärd i samverkan med SLU och Södra skogsägarna där man vill testa och utvärdera arbetssätt för bästa naturvårdshänsyn (ur ett landskapsperspektiv) vid skogsbruksåtgärder och planläggning.
Vad kommer ske framåt under resten av 2020?
– Covid-19 har satt käppar i hjulet men vi hoppas att bli mer aktiva utåt till hösten. Att arbeta med Grön infrastruktur är ett långsiktigt arbete. Handlingsplanen för Grön infrastruktur gäller 2019–2030. Under våren har vi koncentrerat oss på att ta fram ett kunskapsunderlag som ska vara till hjälp vid planering av åtgärder i landskapet.
I teorin är i stort sett alla för biologisk mångfald, i praktiken verkar det vara lite svårare. Stämmer det och i så fall vilket är grundproblemet?
– Bevara och ta hänsyn till biologisk mångfald ses många gånger som ett hinder när man pratar om rationellt skogsbruk. Det behövs ökad kunskap om naturvårdande skötsel och behovet av den i produktionsskog såväl som i skyddad skog.
Ge oss worst case-scenario för det här arbetet.
– Att vi får stora ensartade skogar ”plantager” med kort omloppstid där få naturvärden hinner utvecklas innan träden ska avverkas. Ett skogsbruk där antalet rödlistade arter ökar vilka är ett mått på hur bra vi tar hand om vår natur.
Och best case?
– Ett variationsrikt skogsbruk där man tar ett landskapsperspektiv vid åtgärder och där finns förutsättning för både produktion och en rikt biologisk mångfald. Ett skogsbruk där dagens hotade arter är livskraftiga.
Är framtiden ljus för den biologiska mångfalden?
– Om man bara ser till skogsbruket har det skett många bra åtgärder har senaste år såsom målbilder vid hänsynsåtgärder i skogsbruket, certifieringen och möjligheter att skydda de värdefullaste skogarna. Denna utveckling behöver fortsätta och förstärkas. Om alla tar sitt ansvar och planerar utifrån ett landskapsperspektiv så tror jag att vi kan bryta trenden och framtiden ser ljusare ut för många arter.
Text: Åke Högman
