En av de föreslagna aktiviteterna under huvudområdet Produktion i Skånsk skogsstrategi lyder:
”Bidra med att öka och sprida kunskap för aktiv skötsel och stöd kontinuitetsskogsbruk i vissa ekosystem för att möjliggöra kombination av bevarande av naturvärden och virkesproduktion. Understöd genom tydliga mål anpassad för biotopen. Understödja funktionella och lönsamma skötselmetoder med varierande omloppstider som alternativ till trakthyggesbruk.”
Magnus Bondesson på Skogsstyrelsen har arbetat med frågan om kontinuitetsskogsbruk i över tio år, eller hyggesfritt skogsbruk som Skogsstyrelsen föredrar att kalla skötselsystemet som inte kallägger marken.
– Personligen tycker jag att termen hyggesfritt är mer lämplig än kontinuitetsskogsbruk eftersom kärnan är just det hyggesfria.
Vilka är fördelarna med hyggesfritt skogsbruk?
– Jag tycker att man ska se det som ett verktyg till. Inte minst för skogar intill där människor bor och rör sig och där man i hög grad även använder skogen till rekreation. Här ger hyggesfritt den stora fördelen att de håller nere de stora förändringar som sker vid trakthyggen och som många upplever som dramatiska. Det lämpar sig även väl för mindre skogsägare som inte fullt ut är avhängiga skogen för avkastningen utan vill ha en ”trevlig” skog. Det ger såklart också fördelar för vissa skogslevande arter och ger spridningskorridorer i landskapet.
Finns det nackdelar?
– Nackdelen, som vid allt skogsbruk, är att om man inte behärskar metoden så kan det bli långtgående negativa följder. Går man för hårt fram så kan det bli svårt att ta igen förlusterna. Det ligger i metodens natur att man inte, som med trakthyggesbruk, kan kompensera kraftiga uttag. Så man kan inte sänka volymen per hektar för hårt eftersom man aldrig får en period som kompenserar.
Finns det arter eller typer av skog som lämpar sig bättre för den här typen av bruk?
– Metoden gynnar sekundära trädslag men med skötseln kan vi ändra förutsättningarna och gynna det vi önskar
Hur har utvecklingen sett ut för den här metoden om man går tillbaks tjugo år i tiden?
– Om man tar en tjugoårsperiod som utgångspunkt så var det ingen, förutom en liten klick, som intresserade sig för det, så de första tio åren var det i stort sett helt okänt. Sedan har det gradvis accelererat, och då hos skogsägarna, inte hos skogsbruket eftersom det inte gynnar deras affärsidé.
Varför har intresset ökat tror du?
– Incitamenten för att äga skog har ändrats, delvis beroende av att gapet mellan priset på fastigheten och skogsbruksvärdet, eller avkastningen, växer. Därför är inte heller lönsamheten i fokus på samma sätt för en hel del skogsägare. Sedan tror jag att det har växt fram ett stråk av romantik i synen på skogen, att den ska vara kvar, i kombination med ett växande intresse för naturvård. Lägg därtill en ökad miljömedvetenhet. Samt också ett ökat fokus på rekreation, där skog och natur blir en naturligt viktig miljö att vistas i. Det paradoxala är dock att om man lyfter in klimatfrågan så är kanske en maximal produktion det rätta, att vi ska producera mer trä för att bli fossilfria.
Finns det några goda exempel i länet på hyggesfritt bruk?
– Jag tycker att Vittskövle gods som använder sig av den hyggesfria metoden överhållen skärm i delar av sin i sin tallskog är ett mycket bra exempel, de har både en fin produktion och vackra skogar. Plus ett flertal goda exempel i nordöstra hörnet av Skåne.
Tror du att hyggesfritt kommer att öka i framtiden?
– Ja, på grund av det sociala trycket och människans intresse för att röra sig i skog och mark. Sedan måste vi höja nivån på kunskapen, både för trakthyggesbruk och hyggesfritt, både ur produktionssynpunkt och med hänsyn till samhälle och människor.
Text: Åke Högman
