Skogforsk har nyligen startat ett stort projekt för svensk ekförädling på Ekebo i Skåne. Johan Kroon är projektledare och forskare på Skogforsk.
– Vid skogsodling av ek har hittills intresset koncentrerats till vanlig ek [Quercus robur]. Men det finns även två andra intressanta ekarter, nämligen bergek [Quercus petraea] och rödek [Quercus rubra].
Idag finns inga fältförsök för systematisk utvärdering av bergek och rödek anlagda. Därför saknas helt och hållet vetenskapligt underlag för att bedöma odlingsvärdet under svenska förhållanden.
– Vi har heller ingen kännedom om hur de båda arterna växer i förhållande till varandra. Projektet kommer även att ge möjlighet att förbättra odlingsmaterialet med ek genom urval av de bästa individerna.
– Långsiktiga planer för skogsträdsförädling i Sverige finns endast för gran, tall, contorta och vårtbjörk.
För övriga trädslag består förädlingsarbetet av intermittenta, begränsade insatser som oftast finansieras genom anslag från olika forskningsfonder.
– Smärre förädlingsinsatser har gjorts med skogsek och det finns exempelvis enbart en äldre fröplantage. För bergek finns det idag inte någon förädlingsverksamhet eller fältförsök för utvärdering.
SÖDRA SVERIGE EN NORDGRÄNS
Projektet kommer även att ge möjlighet att förbättra odlingsmaterialet med ek genom urval av de bästa individerna.
– Kunskapen om olika ädellövsmaterials genetiska egenskaper såsom vitalitet, härdighet, produktion och stamkvalitet är idag mycket bristfällig i Sverige.
Det råder dessutom brist på inhemskt skogsodlingsmaterial för många lövträdslag, vilket kompenseras genom import av såväl frö som plantor från kontinenten.
– Vi vet dock inte huruvida sådant material är lämpligt att använda i Sverige. Att använda ett odlingsmaterial som förflyttats långt från växtplatsen är ett risktagande. Eftersom södra Sverige utgör nordgräns för de ädla lövträdens naturliga utbredningsområde är det sannolikt extra viktigt att ha kontroll på genetiska egenskaper som är kopplade till klimatisk anpassning.
VÄRDEFULL KUNSKAP
I en första fas i det aktuella projektet följs plantornas utveckling under försökens första två år.
– För en skogsägare är det viktigt och extra tillfredställande om en ungskog kan etableras snabbt. Detta gynnas av ek som är skadefri, väl klimatiskt anpassad, och uppvisar en snabb ungdomstillväxt samt har genomgående rak stam.
Johan menar att projektet även kommer att ge värdefull kunskap om val av skogsodlingsmaterial av ek.
– Genom utvärdering av ekarnas olika geografiska ursprung kan projektet bidra till att skatta proveniensens betydelse för anpassning och tillväxt. Detta kommer att kunna ge ett bättre beslutsunderlag vid beståndsinsamling av inhemsk ek.
Text: Åke Högman
