Beskogning av åkermark är ett sätt att binda kol och bidra till att begränsa ökningen av koldioxid i atmosfären. I en serie trädslagsförsök över landet, finansierade av Energimyndigheten, utvärderades effekterna av olika trädslag på kolbindningen i ett tidigt skede av omloppstiden. Den av Skogforsk nyligen presenterade studien gjordes för hybridasp, poppel, vårtbjörk, gran, lärk och Salix.
Lars Rytter, docent och seniorforskare på Skogforsk, är projektledare och har ansvarat för mätningarna av trädens tillväxt.
När gjordes trädslagsförsöken och under hur lång tid?
– De anlades år 2009 på de fem lokalerna över Sverige, Lövånger i Skellefteå, Bjästa i Örnsköldsvik, Nyköping, Länghem nära Borås och Svalöv.
Varför gjordes försöken?
– Syftena är att jämföra de sex trädslagens produktion över landet då bästa tillgängliga odlingsmaterial används, något som sällan skett under kontrollerade former, samt att studera kolinlagringen hos trädslagen och vilken effekt de har på markens egenskaper.
Låt säga att behovet av beskogning skulle skjuta i höjden rekordsnabbt, vilket trädslag skulle det då vara bäst satsa på?
– Om det är extremt bråttom att få biomassa så ger skottskogsbruk, här testat med Salix, det som snabbast ger betydande mängder biomassa. Men om det är själva återbeskogningen som är grejen så vill jag avvakta lite längre för att se hur trädslagen uppför sig. För övrigt är det möjligt att bedriva skottskogsbruk även med poppel och hybridasp även om det är mindre testat.
Finns det tydliga skillnader för graden av kolinlagring utifrån tidigare markanvändning?
– Ja, i detta tidiga skede är det den tidigare markanvändningen som givit det största utslaget. Höga initiala kolförråd i marken har haft en negativ utveckling med avtagande kolmängd medan lokaler med lägre initialt kolförråd haft motsatt trend, dvs där har kolförrådet ökat. Men detta gäller det första decenniet efter anläggning.
Vilka har de mest överraskande resultaten av studien varit?
– Att tiden som lokalerna legat i ”träda” efter avslutat spannmålsodling haft så stor betydelse för kolförrådet. Det är åkermarker vi använder, så det är ingen förväxling med betesmarker. Dessutom har olika trädslag varit dominerande i tillväxt på olika lokaler så det finns än så länge ingen tydlig vinnare.
Vad skulle resultaten av en sådan här studie kunna leda till i framtiden?
– Det görs många meta-analyser på befintliga data om kolbindning inom vetenskapen. Dessa bygger i många fall på brister i data och analyserna blir därmed rätt osäkra. För att göra dylika analyser bättre i framtiden behövs bra grunddata från fältmätningar. Trädslagsförsöket är i detta sammanhang av mycket hög kvalitet då trädslagen ges samma förutsättningar vid en jämförelse. Bästa tillgängliga odlingsmaterial används på samma lokaler med upprepningar. På så sätt kan resultat från försöken göra framtida prognoser säkrare.
– Mer praktiskt kommer försöken att visa vilket/vilka trädslag som bidrar mest med biomassa och kolbindning vid beskogning av åkermark, och det är värdefullt att veta då produktionen av en förnybar resurs och förmågan att binda atmosfäriskt kol ges stor betydelse.
Text: Åke Högman
