En ny skanning av trädbeståndet i Sverige har gett nya uppdaterade skogliga grunddata. Projektledare Bo Hultgren, senior advisor på enheten för policy och analys på Skogsstyrelsen, vet mer.
För ca 10 år sedan genomfördes en laserskanning av hela Sverige. Av detta underlag producerades en mängd kartor. Till exempel kan man räkna ut virkesvolymen på ett visst område, se trädhöjd, hur terrängen ser ut om man skalar bort allt biologiskt ovanför, det finns också en karta över markfuktighet.
Skanningen har nu gjorts om. Bo Hultgren är projektledare.
– Nya uppdaterade skogliga grunddata är viktiga eftersom skogen växer och man utför åtgärder hela tiden. Uppgifterna om skogen är färskvara och behöver uppdateras löpande. Själva skanningen har utförts med nyare teknik, upplösning med mera blir bättre.
I första hand är det skogsbruket som nyttjar kartorna. Det handlar exempelvis om den enskilde skogsägaren som tar stöd i sin planering, ofta via ”mina sidor”.
– Fast proffsen som virkesköpare och planerare i skogen är kanske de största användarna än så länge.
Syftet är bred nytta i samhället, myndigheter använder kartorna för analyser av olika slag.
– Kommunerna har börjat använda underlagen för att planera grön infrastruktur i städerna där nyttan av träd och grönytor blir allt mer uppmärksammad.
– Volymuppskattningar används också av banker, försäkringsbolag, mäklare med flera för olika former av värderingar och bedömningar.
Den speciella markfuktighetskartan har fått stort genomslag i skogsbruket och möjliggjort mycket bättre planering av avverkningar med minskade körskador som positiv effekt.
– Vill man avverka kan man enkelt se hur mycket skog [volym] det finns inom ett visst område. Skogsbruksplanering blir betydligt effektivare med bra underlag liksom i princip all skoglig planering. Olika åtgärder kan identifieras och beräknas, se gallringskartan som ett exempel. Terrängskuggning används inom kulturmiljön, det går bra att identifiera olika lämningar direkt i kartan.
– Körskador och annan påverkan som till exempel dikning kan också identifieras i bilderna. Nu i samband med de stora angreppen av barkborrar har kartorna varit stöd i framtagande av nya riskkartor för just barkborre.
Har du själv någon favoritkarta?
– Terrängskuggning, det är häftigt att visuellt se topografin i våra landskap i olika skalor.
Hur tar man enklast del av materialet?
– Via skogliga grunddata på Skogsstyrelsens webbplats.
Se även:
Text: Åke Högman
