Skogsskador orsakar varje år kostnader för miljarder kronor för skogsnäringen och staten. Som ett led i arbetet med att förebygga, övervaka och bekämpa skogsskador har regeringen i år satsat 30 miljoner kronor för att Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) ska inrätta ett nationellt centrum för skogsskador. Med organisationen på plats drar centret nu igång sin verksamhet.
Jonas Rönnberg vid SLU leder nu Skogsskadecentrum tillsammans med Åke Olson och Wiebke Neumann Sivertsson.
– SLU har värdskapet och vi jobbar över hela landet.
Han pekar på att det är ett uppdrag som ständigt förnyas i takt med att klimatet ändras utifrån ett globalt perspektiv.
– Dels tillkommer nya skadegörare och de befintliga uppför sig på ett annat sätt i takt med att temperaturerna förskjuts.
Jonas delar upp skadeorsakerna i två huvudkategorier. De biologiska som är svampar, vilt, granbarkborrar med mera och de abiotiska som är storm, brand, frost och torka.
– Dessutom sker det givetvis en interaktion mellan dessa kategorier.
Jonas lyfter även fram den allt mer vanliga förekomsten av ”extremhändelser”.
– Starka vindar, nederbörden i Tyskland med efterföljande erosioner den här sommaren. Torkan vi hade här i Sverige 2018 stressade träden och har lett till större barkborreangrepp.
Klimatet är alltså mer oförutsägbart och det har understrukit vikten av en mer samlad satsning där både akademi och näring deltar.
– Den är gedigen, regeringen kommer nästa år att skjuta till 110 miljoner, 30 till Skogsskadecentrum och 80 till Skogsstyrelsen.
Organisationen växer. Man har nyligen anställt en koordinator och en kommunikatör och kommer även att utöka med en analysgrupp på cirka sju personer.
– Vi kommer också att starta en forskarskola i samarbete med Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket, med basen i akademin och siktar på att resursmässigt få stöd av bolag som Stora Enso och Sveaskog.
– Här kommer bolagen att få utrymme för önskemål kring vad det ska forskas i, dock ska inte deras inverkan sträcka sig över hur forskningen sker.
En annan av huvuduppgifterna är att långsiktigt observera skeenden och ha koll på förändringar som inte sker dramatiskt fort.
– Man skulle kunna säga att vi låter alla blommor blomma och sedan trattar ner observationerna och lägger kraft på olika delar.
– Dessutom kommer vi att hantera samverkan mellan alla intressenter, sätta fokus på socioekonomiska faktorer och även bevaka genusfrågor.
Jonas beskriver att tanken med centret är att det ska vara ytterst tillgängligt och det material som man producerar ska vara praktiskt tillämpbart.
– Här ser vi vikten av en samverkan mellan ett brett spektrum av verksamheter och organisationer, SMHI, Skogsstyrelsen. Naturvårdsverket, SLU med flera.
– Samtidigt måste man ha respekt för att verkligheten med dess konstanta förändringar utgör en komplex utmaning så det är svårt att göra alltför snabba svängar. Även här kan man se vikten av en bred och metodisk samverkan.
Text: Åke Högman
Relaterade insatser och aktiviteter inom Skånsk skogsstrategi som anknyter till artikeln:
Produktion
Insats P1: Ökad produktion i Skåne baserad på ett hållbart brukande
Aktiviteter: A. Stärka beredskapen när det gäller framtida skogsskador av olika slag.
Insats P4*: Säkerställ skog och vilt i balans. Tillsammans med aktiviteten i huvudområde innovation, I1 A, Ta fram nya innovativa sätt att samla och dela kunskap om viltskadornas omfattning och betydelse på fastighetsnivå
Innovation
Insats I1: Öka kvaliteten och effektiviteten på produktions- och arbetssätt
Aktiviteter: A. Ta fram nya innovativa sätt att dela och samla kunskap om viltskadornas omfattning och betydelse på fastighetsnivå. Utveckla en metod för att i markägarens skogsbruksplan beräkna och planera åtgärder i skogen för foderproduktion
